36 dagar kvar till operation...hur orka??

jag samlar just nu mod, jag har en del att stå ut med en tid framöver
är det någon som vet hur man gör för att orka härda ut denna ständiga närvarande smärta ännu en längre tid än jag redan orkat?

aj, vad ont den gjorde. Den käftsmällen som jag kände av när jag fick besked idag från sjukhuset om operationsdatum. Jag var inställd på operation snart. I maj skulle det ske. Jag har härdat ut dessa veckor som gått framåt så sakta men säkert. Det har varit en daglig och kamp för varje timme och minut. Så var planen, så var inställningen. Sen när hon nämner datumet för operation så ramlar jag isär inombords. 22 Juni blir operationen. Det blir tyst.
Jag känner hur min insida är tom. Jag tackar henne för beskedet och lägger på luren.
Jag sitter i tystnad för mig själv och bara stirrar rakt fram.

vad finns det att göra nu? Inte så mycket. Men jag har en plan som jag just nu försöker samla kraft och ork för att genomföra imorgon. Ett samtal kan vara nog så jobbigt när det är som jag just nu känner. En evighet i smärtans landskap. Jag ska bli bättre och det ska jag lyckas bli fort för jag måste få tillbaka mitt liv där jag är mig själv och inte begränsas av denna smärtan.
Det är vid dessa tillfällen jag har lust att operera bort allt som finns i min buk som gör mig dels till en "duglig" kvinna. För jag värdesätter de tillfällen då jag är smärtfri och frisk så oerhört mycket. Jag minns inte när det var så sist. Så längesedan, så längesedan
Sen inser jag igen och igen att det är inte lösningen på denna sjukdomen. Det "kan" göra mig bättre, det vill säga ge mig mer dagar med mindre smärta eller till och med utan någon smärta. Det är svårt att beskriva dessa känslor i ord. Det är jättesvårt.

Under dessa sex år med sjukdomen så har jag kommit långt med insikt. Man trodde för några år sedan att livet skulle se fullkomligt annorlunda ut nu när man fyllt 30 år. Jag känner helt annorlunda nu efter alla dessa 13 operationer och inläggningar på sjukhuset. Jag har kommit till insikt att jag inte kommer att bli mamma en dag. Jag kommer leva ett liv utan det. Det är ett beslut som sakta ligger där inne och gror och som jag försöker acceptera. Jag njuter så av min systers barn och mina goa vänners också. Jag tar dom till mig extra mycket. Dom betyder så mycket och vi får en speciell kontakt. Precis som om dom känner vad jag bär inombords. Jag fullkomligt störtnjuter av de tillfällen då vi ses. Det ger mig så mycket kärlek och lycka. Jag tror att mina vänner känner det också. Jag är så nöjd med att få finnas där för deras goa barn.
Att får barn är inte det viktigaste för mig i livet. Min hälsa är det. Den har blivit nummer ett och som jag prioriterar. Det känns så rätt för min egen del. Jag måste tänka på min egna kropp och hur jag mår och känner mig.

jag känner mig ganska så utmattad idag av smärtan. Dagens mål är att hålla ut och infinna mig i att acceptera dagens känslor och känslotillstånd. Imorgon är det dags för smärtcentrum igen och få Smärthanteringskursen igen, jag har en hel del att dela med mig om och fråga dom !!

Jag ser fram emot 30 års festen. Då jag blev lite bestulen av känslan av att fyllt 30 år då jag var inlagt då på min "ikke favvo" avdelning. Snacka om att födelsedagskänslan vart bortsnuvad.

snacka om att vissa tillfällen i livet känns det som om någon drar undan mattan under fötterna och man faller pladask utan att hinna ta händerna till hjälp för att dämpa fallet. Det är en del av livet. Jag ska genomhärda denna dagen. Siktar på att bara vila och köra lite strech och BodyBalance ikväll på Sportlife Partille. Det passet är väldigt passande för min kropp och dessa dagarn när man har ont så vägrar jag att bara ligga hemma och inte göra någon sorts aktivitet.

nu blir det att sikta framåt mot den 22:e Juni för då ska vänster äggstock opereras bort.
jag är tacksam självklart för att jag får hjälp och att denna operationen sker nu. Har kämpat på innan för att inte behöva göra dessa sorter av operationer då jag tar bort mina organ helt.
Mitt mål är att 2012 ska jag vara frisk och inte vara dålig eller sjukskriven. Jag ska ha lärt mig hantera smärtan och funnit ett sätt att tackla den och lära mig att tänka, fatta beslut för mig

så idag är det "bara" 36 dagar kvar....*suck*

behöver pepp och kraft...ska nu lägga mig på spikmattan och försöka meditera lite. Allt för att slippa äta dom där värsta starka morfinbaserade smärtstillande tabletterna. I HATE THEM

Lyssnar mycket på Missy Higgins och här är en av hennes låtar: the special two

I've hardly been outside my room in days,
'cause I don't feel that I deserve the sunshine's rays.
The darkness helped until the whiskey wore away,
And it was then I realized the conscience never fades.
When you're young you have this image of your life:
That you'll be scrupulous and one day even make a wife.
And you make boundaries you'd never dream to cross,
And if you happen to you wake completely lost

Massa kramar från er till mig....vart ni nu är och befinner er i livet

skör

jag är trasig
jag är skör
vad hände?

varför e det såhär?
jag har så många saker att vara lycklig över
varför ska jag må såhär nu?

min födelsedag var en dröm verkligen
visst firades den på min sjukhussal på Sahlgrenska men
den betydde så oerhört mycket ändå. Vilka underbara människor
som kom dit för att visa att dom ville fira mig trots att jag befann mig inlagd
tack ska ni ha, ni betyder mycket ska ni veta. Det är sanna vänner som gör så.

mina vänner betyder allt för mig
speciellt i dessa tider då allt är väldigt tungt
jag har så ont hela tiden och är så skör

som hinnan innanför äggskalet ni vet
det krävs inte mycket för att jag faller ner
och tårarna kommer för jag vill inte ha det såhär längre
jag vill bli botad och frisk, för all framtid.

jag saknar mitt jobb oerhört. Jag vill så gärna komma tillbaka dit
men klok har jag blivit efter alla dessa år med endometriosen
jag kan inte pressa mig själv och hoppas varje dag att det imorgon
ska bli en dag fri från smärta. Min verklighet är inte där just nu.

nu biter jag ihop och tar en timma i taget, det är lösningen just nu

kram

operation avklarad

nu kör vi så det ryker....det säger jag till mig själv just nu
vilken vecka förra veckan vart. Undersökningen hos läkaren gav resultat och han fann då två cystor som satt på vänster äggstock. Detta förklarade ju mina grova smärtor på vänstersidan. Så beslut fattades att operation skulle ske så fort som möjligt. Så skedde den till sist och allt gick hur bra som helst. Jag vaknade upp lite yrvaken och öm men har sedan dess blivit bättre och bättre. Så nu börjar det komma spring i kroppen igen. Känns så underbart med tanke på hur det kändes förra veckan vid denna dag och tidpunkt. Jag är nöjd och hoppas nu att detta står sig länge och att det dröjer länge innan nästa smärtattack. Nu ska jag njuta, leva och skratta.

Kramar

Väntar på att få träffa min läkare

Sitter knepigt i stolen, har inte så jättemycket tålamod just nu. Sov knappt inatt o smärtan stod sig hög o jag trodde jag skulle spy på grund av den. Ni vet när det är olidligt o det saftas i munnen på en. Nu ska jag äntligen få ta en titt hur det ser ut därinne. Så får vi se hur resultatet blir av allt detta.

Kram så länge

min lilla frusna Chihuahua Honey idag.....Freeeezzzzing

eat pray love

åh vilken lång dag man haft, men nu är den snart över
vart på möte efter jobbet, sen hem och käkade
på nåt sätt hörde jag soffan ropa på mig....kom Madde
så, jag var inte så svårövertalad, jag föll pladask i den
låg omsluten med värmefilten och värmde upp min frusna kropp
fryser så mycket på jobbet, om händer & kropp

låg och kikade på en film jag haft länge i lådan
Flyga Drake heter den. Den var fin och handlade om Afghanistan
och en pojkes uppväxt där i sitt hemland, innan allt krig bröt ut där
mysig resa, tänkte mycket på C då han jobbat där innan för några år sedan
han har ju en del foton han tagit där och snacka om att det är vackert land
Jag rekommenderar den filmen till er alla där ute, en bra story

nu ska jag och vovvan lägga oss i sängen och läsa bok
snart dags att släcka min ögon för idag, ska upp tidigt imorgon
ska ha möte alle redan klockan 09:00, ja tänk vad tidigt ;-)

smärtan har varit där hela dagen. Den är så satans intensiv, men hindrar inte mig.
Jag ringde åter igen till smärtkliniken
och lämnade mitt namn och nummer. Bad dom åter igen återkomma till mig
vilket dom inte verkar förstå, för har inte fått något samtal ännu tyvärr
vågar jag påstå att jag har ringt ett antal gånger den sista veckan och påmint
dom om att jag är väldigt ivrig med att få komma dit? Det är sant!
ändå inget samtal, känner den där besvikelsen komma över mig igen
alltid detta lovande, sedan är det tyst som graven....

se så, inte deppa inte. Jag tar nya tag imorgon.
nu ska jag drömma mig bort i min favvobok som jag inte
vill läsa ut, har sett filmen 1000 ggr men boken på engelska är så bra
så jag läser mycket sakta. Snacka om att suga på karamellen. Läs den!!

Eat Pray Love, heter den och är skriven av Elizabeth Gilbert

Kramis & natti på er

några cheerleading minnen som dyker upp idag

alltså, det sista dagarna har jag dröm och tänkt
om detta med gamla minnen, satte på Cheerleading
filmerna där vi tävlade för Sverige. Så sjukt kul var det
dessa minnen dyker upp då och då och får mig alltid att le
man kan leva länge på goa minnen, tur att man har dom

det var helt underbart att se på filmerna då vi tävlade
jag mindes känslorna, hur nervösa vi var allesammans
hur vi genomförde det med bravu och vann hela skiten
sedan gick vi vidare till VM inom DHL och mötte dessa
amerikanska "orginalen" som vi trodde skulle vara skitbra
det var dom inte, dom var kassa till tusen och vi var så bra

det var sannerligen en rolig resa genom tiden...det är så kul
att ha fått delta i denna tävling många gånger. Så självklart
avslutade jag mina minnen med att se filmen, den riktiga
Cheerleading filmen Bring It On...skrattade och njöt av den
speciellt alla cheerleading nummer som man får skåda i den

Kan rekommendera alla att se den...den är bra :-)

kvällsmys

här ligger man i soffan med värmefilten på varmaste läget
vad vore jag utan min värmefilt? NADA, ZIP
den ger mig allt som ingen människa kan ge...ständig värme
oavbrutet utan suckar och stön för att man är för varm
det finns inget bättre när smärtan är som värst

jag har min lilla terrorist brevid mig, då menade jag inte C
utan vovvsan som inte låter mig skriva i fred, hon ska ha kel
helst hela tiden, hon ger sig aldrig. Kan nästan erkänna att
hon ligger på samma nivå som mig när det kommer till
envishet, hon är otroligt underhållande på den fronten

som sagt, man bor i fel land för denna sortens sjukdom
jag mår bättre när det är varmt omkring mig, man
bara spänner sig när det kommer till ont och kyla
kul att detta landet erbjuder vinter större delen av året
men visst, tänk att vi har alla dessa årstider wow ;-)

nääää, ska inte lägga ner dålig energi men en sådan dag
man har haft idag. Skoja inte alltså. Jag håller ju på och
sliter med vikten genom att köra viktväktarna.
Utvalt för denna dagen (not) var ju min pizza som är enbart
8 points. Tror ni inte jag brände upp den i ugnen, fick ett
ärende som upptog större delen av min hjärna så jag helt
missade pizzan. När jag sedan kom upp så vart det bara en
svart runt liten platta i ugnen. Skiiiiit också Madde Padde

så d vart liksom två knäckebröd och en ask med makrill i
tomatsås som kostade mig hela nästan 10 points för nada
Skiiiit, vad trött man blir ibland. Inte min dag helt enkelt

men imorgon är det torsdag, sen är det fredag och helg
jag längtar efter att sova ut helt igen, ZZZzzzzz

smärtan har funnits där hela dagen, hela kvällen
men är under kontroll. Jag har ätit smärtstillande idag
hela dagen faktiskt, men det har gått hur bra som helst
ingenting är omöjligt vågar jag nu påstå...ingenting

Natti

smärtskala & vill åka hoj

jag längtar mycket idag
till varmare väder och mc åkning
varje dag när jag går till bilen och
hoppar in i den så kollar jag in hojen
den står så fint parkerad brevid

det känns som jag sviker den när
jag väljer att ta bilen varje dag
men snart är det dags, för att byta
ut bilen till hojen istället.

ska kolla upp om jag kan få tag på
någon bra väska där jag kan Honey
får kolla upp det om det ens finns
men längtan efter att få köra är jättestor

lyssna på bra musik i lurarna och köra med
alla sinnen, känna lukten av ängar och kobajs
se allt framför sig när man åker, får en att känna sig fri
friare än något annat på denna jorden, än så länge :-)

nu är det lunch och jag har fått ta smärtstillande
ligger på 5 i smärtskalan idag. Mellan 1-10
Ganska intensiv smärta men hoppas mina smärtstillande
lugnar kroppen så den slappnar av igen. Kan vara träningen igår
som gör detta. Men inget liv utan att träna. Så enkelt är det.
Det är en sak jag aldrig kommer att ge upp.

nu blir det Viktväktare pizza Hawaii... 8 pro points
jag får totalt äta 29 om dagen. Min frukost innehöll 8
så sen har jag ätit 16 totalt, plus en coca cola 3,5 = 19,5
Nu har jag 10 pro points kvar att äta idag.

kramis så länge, nu krigar vi på med smärtan eller hur?!

Nu är det gjort

HEJ !!!

Jag genomförde det i söndags. Min text/dikt läste jag upp. Det gick väl sådär bra.
Länge sedan man stod på en scen ska jag erkänna. Detta kändes hela vägen ut i fingertopparna.
Saken var att det kändes så viktigt för mig att få ur mig dessa ord, för min egna del och alla oss drabbade. Det är alltid något för att sprida kunskapen och information om den.

Endometrios , dumma dig

en dag i sänder, en timme i taget

det går bra. är på jobbet idag och sliter. magen är sådär men försöker med smärtlindring och den svarar ganska bra på det idag. Ska baske mig försöka komma iväg på träning ikväll. BodyJam blir det. Så ska ladda och vila min kropp så mycket jag kan innan. Nu är det lunch så det är skönt. Får man vila sitt inre lite från jobbfrågor och fokusera på mig själv och att vinna dagens krig mot smärtan.

Vädret är så trist utanför fönstret, vad är detta för Sverige? Man mår ju så mycket bättre av värme och sol, så längtar som katten efter sommar och sol. Då är smärtan bättre också, man går inte omkring och spänner sig av smärtskäl. Miami känns alldeles för långt bort nu. Hoppas att vi får bokat en annan resa snart för detta går bara inte alltså.

men jag ska snart till Aten i och för sig. Det längtar jag till ska jag erkänna. Åker den 20:e mars och kommer hem igen den 23:e mars. Vilken ära det ska bli att få stå där för Sverige. Jag är så lycklig över att jag fått detta priset.

funderar på att lägga ut filmen från i söndags , men vet inte....skäms lite ha ha

KRAMAR