Orolig dag igår....

Det är mycket nu...en av sakerna var gårdagen som var tung o orolig. Jag ska erkänna att tårar och panik uppstod. När jag vaknade mådde jag kass, d berodde på att jag sov med öppet fönster tror jag. Kom upp sen iallafall o allt var som vanligt. Jag käka frukost med lilla vovvsan o lade sen märke till hur otroligt slö hon var. Hon gick sakta fram o följde varje steg jag tog i lägenheten o var väldigt slö. Så jag kände över hennes kropp utan att känna av nåt speciellt. Tog sen ut henne på promenad vilket brukar ruska liv i henne i vanliga fall. Denna promenaden var hemsk. Hon gick bara sakta fram o ville inte lukta,kissa eller bajsa alls. Gick bara efter mig som en gammal vovva o titta på mig med sina stora chihuahuaögon. Då brast d lite inom mig och jag insåg att jag måste åka till djursjukhuset med henne. Efter lite samtal o tips valde jag fetbort Blå Stjärnan o åkte till Västra Djursjukhuset i Frölunda. Dom hade en tid att ge mig så jag åkte dit sen för undersökning. En jättego veterinär som tog en titt på lilla Honey. Magen var fin och mjuk så den godkändes först. Sen gick hon igenom lilla skruttans ryggrad och när hon kom till den bakre ryggraden så vissade Honey av smärtor. Hon visade tänderna och naffsade snällt mot veterinären. Hon bet inte utan var väldigt snäll. Fick så mycket beröm för henne hur tålig och snäll hon var. Det var endast några få som varit så snälla vid undersökning och smärta. Hon hade då alltså ont i ryggraden o fick diagnos diskbråck. Så nu är det vila och smärtstillande som gäller. Bara korta promenader för rastning. Jag vart glad men samtidigt ledsen för att min bebis har/haft smärtor. Hon visar att även hon är härdad och smärttålig. Jag blir stolt. Så nu är uppdraget att hålla henne i bra vård och försöka få henne att inte stå på bakbenen mot folk när hon möter nån hon gillar, inte tillåta att hon hoppar upp/ner ur soffan osv. Hon är en sådan glad hund så det är så jobbigt att tvinga henne att vara still och vila ryggen. Så imon ska alla på mitt jobb informeras om vad som gäller så man inte gör detta värre. Ska på återbesök den 19:e september. Då får vi lite mer besked om hur gå tillväga fortsättningsvis. Jag gör allt för min lilla vovva och bebis mår bra. Hon betyder så mycket för mig och hon har tagit hand om mig när jag varit sjuk och haft smärtor. Nu ska jag pyssla om henne.
Honey, mamma älskar dig så mycket! Nu ska jag mysa med henne :-)

Kram från oss


- Posted using BlogPress from my iPad

Såhär trött vovve har jag :-)

kickstart

Snacka om kickstart av veckan

Igår jobbade jag till 19:30 sen hem och svidade om

Gav mig ut på min långa promenad som d var ett tag sedan jag genomförde

Det var jobbigt och lagom kul väder att trotsa men jag genomförde det

En skön känsla i kroppen som infann sig när jag kom hem

I did it, and that is all that matters anything

Självklart tog jag med mig lilla vovvsan

Hon kämpade på bra också och skötte sig perfekt

Det är så roligt när hon springer omkring och leker med

mig som är genomsvettig och lagom trött….

Efter en skön och svalkande dusch så slog jag mig

ner i soffan hemma, försökte komma ner i varv men

Det var lättare sagt än gjort ska jag säga

Strax efter klockan 22 så lade jag mig för natten

Låg och tänkte och funderade men lyckades inte

att komma till ro för att somna. Det är det värsta jag vet

Man ligger där bekvämt med vovvan på ena sidan av

mig som snarkar och mannen på den andra

Då är det som en tromb kommer över mitt huvud med

grubblerier och tankar om allt som är omkring mig

oro är det väl främst. Jag kände av en liten pyttestund

igår att min mage gjorde ont. Det var inte alls lång tid

men upptäckte sedan att jag fått en blödning.

Här knaprar jag mängder med hormoner som utsätter

min kropp för en otäck resa med allt vad det innebär

så ska man likförbannat blöda. Det är inte rätt alltså

då kom den där magkänslan igen som jag haft innan

kanske är dags att ta bort en hormonbehandling

få komma till sig själv igen och ens egna jag liksom

kanske låter flummigt men det är så mycket som

påverkas när man äter dessa hormonbehandlingar

jag önskar ingen att genomgå det, hatar det!

visst har det varit tufft men jag mår ju väldigt mycket

bättre nu än jag någonsin gjort under dessa snart 7 år

det känns verkligen som jag nu håller på att få mitt liv åter

jag tänker förvalta det väl och njuta av varje sekund

lagom som alltid så kommer en resa om nu snart två veckor

då åker vi till USA och intar Miami Beach samt Florida

Det går inte en dag just nu som jag inte tänker på resan

jag längtar, trånar och ser så mycket fram emot den

behöver få komma iväg till sol och bad och njuta av alltsammans

för såhär bra som jag är nu var det vääääldigt länge sedan jag upplevde

idag är det bara 17 dagar kvar och shit vad jag räknar dagar och minuter

Kärlek och omtanke så länge

Cheers,

ett steg taget idag

bra dag idag
för att vara måndag så att säga
då var man tillbaka på arbetet igen och det har gått bra idag

har fått gjort några bra saker idag
skickade iväg ett brev till min mamma om hur jag känner om vår relation
det var på tiden att jag orkade ta tag i den saken. det är inte självklart att orka med det
efter alla dessa år av tafatt kontakt. det var skönt att få ur sig alla känslor som jag känner.

hon vill att jag följer med henne och min moster på deras resa till Italien nästa år
det hänger på att först hitta tillbaka till varandra och respektera varandra på nytt.
Det har hänt mycket i vår familj som har påverkat oss på många vis. Om jag hade kunnat välja så hade det varit fantastiskt bra om jag och min mamma samt syster gick i terapi ett tag tillsammans för att tala ut om våra relationer och allt som hänt oss. Det är en dröm.

följande skrev jag till mamma idag:

Hej Mamma,

Det var roligt att se dig igår. Var länge sedan och jag vet att jag har stängt av dig en tid tillbaka. Även om det är alltifrån rätt av mig. Det är så många saker som hänt genom åren som format mig och dig och Helen samt pappa.

Det är så svårt att smälta in det och förhålla sig till den verklighet som vi nu har. Vi är alla splittrade vilket känns så himla jobbigt. Det är en stor sorg både för min del samt Helens.

Jag önskar så att allt vore annorlunda. Att du inte var så långt bort och så främmande. Du var ju så engagerad mamma som ville vara med oss och ta del av våra liv och val. Jag vill så gärna ha den mamman tillbaka.

För jag saknar dig oerhört mycket. Framförallt när du är nykter, då saknar jag dig och vet att du trivs när du inte är jäktad eller stressad hem som du ofta är.

Jag kan följa med till Italien om du och moster åker. Men då måste vi jobba på vår relation och förbättra den stort. Jag vet att du finns där inne och bryr dig.

Nu får tiden utvisa hur det blir emellan oss men ett steg i rätt riktning är taget iallafall. Jag vet att jag gjort detta innan vacklat mellan att ha kontakt eller inte men det är en sådan stor sorg att det är som det är idag mellan oss. Jag har så svårt att släppa det. Livet är ju här och nu.

skön fredag

åh då är det fredag och idag går jag på semester i 2 veckor
hade kunnat tänka mig att jobba ytterligare ett tag eftersom jag varit hemma sjuk
har inga direkta planer för dessa veckorna utan ska bara njuta av att vara
ett måste är träningen som måste kicka igång nu, jag har börjat men har en lång väg kvar
gav mig ut igen nu i onsdags på lång promenad/löpning, det gick skitbra och jag var nära att bara lägga ner min kropp i soffan och stanna där för resten av kvällen men lyckades vända om från det soffmode till att träna och svettas av mig istället. Så gott det kändes efteråt. Underbart

imorgon ska jag träna med min bästa vän Jessie. Hon är så duktig och motiverande. Bara av att se hennes form och kropp så blir man taggad att köra på liksom.

Nu är lunchen uppäten och ligger i magen. Dags att återgå till jobb igen....snart är det semester :-) Idag blev det Sushi vilket var mycket länge sedan. Så gott!

Kramar och ha en skön helg !

denna fina fjäril fotade jag igår på jobbet under lunchen...såå vacker är den

funderingar

skönt att dagarna drar förbi så snabbt...hinner knappt blinka innan dagen är slut

igår så var det dags att ta bort stygnen på mina ärr på min mage...
Det var spännande och något smärtsamt ska jag erkänna också. ser ut att bli bra ärr denna omgång och som jag sköter mig med tejpen. Ska inte misslyckas inte.
Jag hade tänkt och planerat att ta mig en långpromenad igår också men skippade den
Lade mig raklång i soffan och slappade istället...det var så nice och avkopplande

jag lever fortfarande i smärtfrihet. Det enda som slår mig i tankarna är Carpe Diem. Så jag gör bara saker som jag vill och tycker är roligt :-) Städa är inte kul men ett måste så det är ett undantag. Jag vaknar fortfarande och känner hur lyckan spolar över mig när jag märker att jag inte har några som helst smärtor. När var mitt liv såhär sist? Minns inte....

Många tycker inte om att man opereras när det gäller endometrios. Jag måste påstå tvärtom. Jag har aldrig blivit så bra som efter en operation. Det ger mig en helt annan vardag än den jag fått genom hormonbehandlingar. Antalet behandlingar är oändliga och biverkningarna är ganska tunga. Iallafall dom jag råkat på. Det är så olika och det är viktigt att man testar olika hormonbehandlingar för att inte missa den som kanske kan ge just dig ett bättre liv. Nu med några års erfarenhet av både sjukdom och vården så har man många erfarenheter i behåll.
Även här finns det både negativa men också positiva. Det finns människor som har fått ta hand om mig när jag legat inlagd på avdelning 67 som varit så fantastiska och stöttande. Det är dessa som fått mig att genomlida mycket och tagit mig genom alltsammans stark. Ni ska ha ett stort tack för det. Jag vet att vi som har kronisk smärta inte är lätta patienter.
När man sitter och blickar tillbaka på vårdtiden på sjukhuset så kan man så lätt bli berörd känslomässigt när man tänker på dessa hjältar som krigat för mitt välmående. Jag hoppas och önskar att många ändrar sitt beteende och sätt mot patienter så att man kan känna den känslan oftare när man kommer hem från sjukhuset. Idag är det mer negativt än positivt oftast.

inte att glömma..Tack Lisa Nattsköterska. Du är min favvo. I alla dessa år när jag hamnat på avdelningen så har du alltid mött mig med ett leende och en stor omfamning. Du har alltid gett mig massor med styrka och mod när jag har känt för att ge upp alltsammans.

Stor Kram till eder alla

härlig måndag

åh vad jag njuter av livet...

jag har haft en mysig helg och varit hemmavid mest.
vädret var ju underbart fram till igår kväll då det for ner ösregn över hela Götet
då passade jag på och satte mig med min mysfilt på balkongen och käkade jordgubbar och vaniljkesella. Det var verkligen hög mysfaktor. I bakrunden gick Melissa Horn så allt var magi.
Jag genomförde en längre hastig promenad igår med lilla vovvan. Jag trodde inte jag skulle orka med det men fick ut mig på spåret och tog min 5 km runda förbi Delsjön. Det är en mysig runda. Så fick jag använding av min app på min telefon som beräknar tid,distans och hastighet. Jag öste på så mycket jag kunde. Nu ska det brännas fett minsann. Snart dags att bege sig till Miami igen och då ska jag inte sky mig på beachen har jag bestämt. Denna resan är en underbar sak att se fram emot nu när man arbetar igen.

Jag trivs så bra med att ha börjat arbeta igen. Jag trivs så bra med mitt jobb och kollegor. Igår så bakade jag en Silviakaka till gänget här och det var poppis minsann. Kul :-)
Nu är det lunch och idag bidde det en Viktväktarpizza. Vad annars :-)

idag tänkte jag mig ge mig ut igen på träning så hoppas att vädret håller i sig och inget regn ramlar ner innan jag kommit tillbaka på min promenad. Ska slå min tid som jag fick igår.
Det är bra med sånt där med tidtagning för då har man något att tagga upp sig med. Jag rekomenderar den till eder alla. Den heter Runkeeper. Testa !!

Jag längtar tills jag hållt på med träningen ett tag så att man kommer igång och ser och känner resultat. Å andra sidan så har det redan börjat. Jag har lyckats gå ner i vikt faktiskt. Det rör sig om 4 kg så det är alltid nåt :-)

Igår var vi och hälsade på min syster och familj. Det var längesedan jag fick träffa tjejerna så. Vi tog en långpromenad och köpte glass. Jag bara njöt av deras skratt och sällskap. Det är svårslaget när man blir mött av ett gäng goa kramar och pussar. Det kan man aldrig få nog av. Så skönt att man inte har ont heller, då känner jag mig ganska mycket mer närvarande. Jag är så lyckligt lottad över att få vara moster till det goa gänget töser. Dom växer så fort. Jag hoppas på att få se dom snart igen och låna dom.

ha nu en skön måndag allesammans...

nu minsann...

Tjollahoppsan på eder...

ytterligare en härlig dag har passerat och jag är så glad. Igår gick jag en lång promenad med högt tempo och det gick hur bra som helst. Inga smärtor men mycket flås att ta tag i :-) Det kändes så skönt att få komma ut och röra på sig lite mer och snabbare än nu på ett tag. Jag kör på detta nu med snabb promenad och jag har hopp om att ge mig ut på en löparrunda sen om ett tag. Så det ligger mycket hopp och förväntan i luften.

Sedan fick jag ett samtal igår kära vänner. Från en överläkare på KK Sahlgrenska. Personen som ringde är ansvarig för läkarna på KK. Anledningen till att man ringde mig var att man blivit kontaktad från patientnämnden med ett klagomål och anmälan mot en läkare. Så nu ville man höra av mig vad som hänt osv. Jag berättade allt och berätttade om även tidigare bemötande från just samma läkare. Jag påpekade hur mycket det spelar in när man är en patient som tyvärr har en lång historia och täta besök och inläggningar på avd 67. Jag påpekade också om hur viktigt det är att inte behöva oroa sig för ytterligare saker än sig själv och sin egen smärta. Man skulle göra vad man kunde för att detta inte skulle hända igen. Jag klargjorde då att det inte bara gäller mig utan även andra patienter med samma diagnos som fått detta bemötande och behandling av vissa läkare och viss sjukvårdspersonal. Det får va nog nu!
Så nu vart det så att jag skickade in en anmälan till socialstyrelsen igår. Hoppas det går lika bra och framåt som detta gjorde. För i måndags ringde jag patientnämnden och redan igår fick jag återkoppling och samtal från kliniken. Det är inte illa gott folk. Men saken är långt ifrån klar än.
Jag kommer aldrig att ge med mig på denna punkten. Aldrig. Både för er och mig själv.

Massa Kramar nu är det dags för återbesök på sjukhuset o kolla stygn och ärr

njuter

så skön känsla att vara tillbaka på jobbet igen. Nu är det lunch så jag har stoppat i mig lite kyckling och tzaziki faktiskt denna soliga varma sommardag. Jag klagar inte på att arbeta fastän det är vackert väder ute för jag njuter just nu bara av att leva utan smärta.

det är redan dag nummer tre denna veckan och tiden har verkligen rusat förbi när man återgått till arbetet igen. Så skönt är det. Jag har anmält en läkare som betedde sig alldeles katastrofalt mot mig på KK sist. Så han kommer inte undan denna gången inte. Han beter sig inte respektfullt mot många tjejer som hamnar där på avdelning 67 på Sahlgrenska Sjukhuset. Det är nog nu! Så jag har satt igång denna oändliga rapportering som krävs för att det ska hända nåt överhuvudtaget. Det är en skön känsla att man orkar med det och att det inte tjuvar energi. Jag mår mycket bra av att få till detta, dels för mig själv och dels för alla andra.
Vi får väl se vad som händer...jag får återkomma när jag vet lite mer...

Mina ärr läker så sakteligen till sig. Jag är så noga med tejp och allt. Så hoppas på att få till fina ärr efter denna gång...när jag får lite bättre självförtroende kanske jag vågar lägga ut en bild på mage och ärr som jag fotat så ni som ska operera er vet vad som väntar er :-)

annars sänder jag över en go kram såhär mitt i sommaren !! Ni som har smärtor önskar jag att dom försvinner eller lugnar ner sig så att ni också får njuta.