fredag 28 juni 2013
Inlagd...
Då var jag inlagd igen. Tungt, trist, bakslag men nödvändigt att åka in akut. Har legat hemma länge nu och krigat men igår kväll fick min kropp nog av alla försök att få vila eller smärtpaus. Det sket sig rejält och fick be om hjälp att åka in till akuten, syster följde med mig. Hon klappade om mig och torkade mina tårar. Träffade en bra läkare som jag inte behövde febrilt förklara om vår sjukdom och allt, hon tittade på mig och förklarade att jag var tvungen att acceptera att jag behövde bli inlagd för att få den hjälp som min kropp utstrålade att den behövde. Tårarna sprutade och mitt inre gjorde revolt. Nu ligger jag här och väntar på att smärtlindringen jag fått ska ge min kropp återhämtning & ro.. . Det blir inte alltid som man tänkt sig eller vill. Jag e glad över att ni mina medsystrar + vänner uppmanade mig att åka in. Denna smärtlindring hade jag aldrig lyckats med hemma. Lyssnar på morgonsång från fåglarna och ska stänga ögonen och kroppen ett tag, äntligen efter massor av sprutor och lugnande så har smärtan inte övertaget. Godmorgon för vissa & Godnatt för andra som mig 💛 massa styrkekramar till er alla 💛
tisdag 11 juni 2013
lever i nuet
kära läsare,
var iväg förra veckan och träffade min dunderbara läkare. Det var dags för ny undersökning och avstämning om läget. Det var som alltid ett kärt återseende, både att få träffa honom och några av sköterskorna. Dom är så himla goa och rara. Efter dessa år av in och ut från sjukan så har man fått knyta an lite grann. Vi kom fram till följande plan. Ska in på fredag och sätta in ny spiral under narkos, går inte annars. Så då hoppas vi att den gör nytta och hjälper kroppen mot denna endometrios. Så hoppas vi att detta räcker för att jag ska fungera 100 %. Mår okej nu så lever i nuet hela tiden och njuter av allt som finns omkring mig.
Ibland kommer den goa känslan av tacksamhet och lycka, då jag är glad att jag aldrig låtit sjukdomen ta över mig eller förändra mig från vem jag är. Jag är samma sprall-apa som jag alltid varit, och kommer så förbli. Jag njuter verkligen av alla dagar som jag bjuds på. Är på gång igen trots många motgångar.
i helgen som var så var jag iväg på Summerburst, ett event som jag sedan jag såg det på TV förra året velat gå och uppleva. Äntligen bar det av för min del och jag ångrar inte det en sekund att jag gick dit :)
Jag vart så lycklig i hela kroppen av att få vara där och lyssna på den fantastiska musiken som det bjöds på.
David Guetta, Alesso, Axwell, Hardwell m fl gjorde fullkomligt fantastiska mixer och låtar.
jag är fortfarande helt euforisk i kroppen efter helgen och lär förbli så ett bra tag !!
Massa Soliga Kramar från mig Madde Padde
var iväg förra veckan och träffade min dunderbara läkare. Det var dags för ny undersökning och avstämning om läget. Det var som alltid ett kärt återseende, både att få träffa honom och några av sköterskorna. Dom är så himla goa och rara. Efter dessa år av in och ut från sjukan så har man fått knyta an lite grann. Vi kom fram till följande plan. Ska in på fredag och sätta in ny spiral under narkos, går inte annars. Så då hoppas vi att den gör nytta och hjälper kroppen mot denna endometrios. Så hoppas vi att detta räcker för att jag ska fungera 100 %. Mår okej nu så lever i nuet hela tiden och njuter av allt som finns omkring mig.
Ibland kommer den goa känslan av tacksamhet och lycka, då jag är glad att jag aldrig låtit sjukdomen ta över mig eller förändra mig från vem jag är. Jag är samma sprall-apa som jag alltid varit, och kommer så förbli. Jag njuter verkligen av alla dagar som jag bjuds på. Är på gång igen trots många motgångar.
i helgen som var så var jag iväg på Summerburst, ett event som jag sedan jag såg det på TV förra året velat gå och uppleva. Äntligen bar det av för min del och jag ångrar inte det en sekund att jag gick dit :)
Jag vart så lycklig i hela kroppen av att få vara där och lyssna på den fantastiska musiken som det bjöds på.
David Guetta, Alesso, Axwell, Hardwell m fl gjorde fullkomligt fantastiska mixer och låtar.
jag är fortfarande helt euforisk i kroppen efter helgen och lär förbli så ett bra tag !!
Massa Soliga Kramar från mig Madde Padde
onsdag 17 april 2013
att aldrig ge upp
ja, det var ett tag sedan jag skrev här nu
det är mycket på en gång kan man säga
mitt ben är väldigt dåligt igen och den smärtan som detta innebär är allt annat än lätthanterlig
dessutom är min kropp nu inne i ett smärtskov så min kropp testar både mitt psyke och fysiska förmåga
jag är hemma och vilar mig och försöker att klara av smärtan hemma istället för att åka in, än så länge okej men det är så energikrävande, men jag har allt annat än gett upp ännu. Kommer aldrig ge upp. Jag ska fixa detta och det kommer en dag då detta vänder, hoppas bara att den är snart ;)
det är så skönt att omge sig med fina och glada vänner, det gör att allt känns lite bättre när det just nu är lite kämpigt och jag är så tacksam för att jag har er alla, ni är så underbara :)
Nu soooova säng, hoppas på mer sömn än inatt för då vart det kaos med smärtan bläää
John Blund, du är efterlängtad
det är mycket på en gång kan man säga
mitt ben är väldigt dåligt igen och den smärtan som detta innebär är allt annat än lätthanterlig
dessutom är min kropp nu inne i ett smärtskov så min kropp testar både mitt psyke och fysiska förmåga
jag är hemma och vilar mig och försöker att klara av smärtan hemma istället för att åka in, än så länge okej men det är så energikrävande, men jag har allt annat än gett upp ännu. Kommer aldrig ge upp. Jag ska fixa detta och det kommer en dag då detta vänder, hoppas bara att den är snart ;)
det är så skönt att omge sig med fina och glada vänner, det gör att allt känns lite bättre när det just nu är lite kämpigt och jag är så tacksam för att jag har er alla, ni är så underbara :)
Nu soooova säng, hoppas på mer sömn än inatt för då vart det kaos med smärtan bläää
John Blund, du är efterlängtad
måndag 8 april 2013
Kass sömn
Tick Tack...
Klockan e bara tidig mörra och jag har lyckats vakna för över en timma sedan.
Min kropp är inte i balans med sömnen.
Igår flyttade jag till Jossan & Patrick, dom bor i Kålltorp i en stor fin och charmig lya.
Så tacksam över att kunna vara här nu fram tills min flytt till min nya lägenhet den 1 juli först. Så tills dess ska jag bo in mig i Kålltorp innan Landvetter blir min stad.
Magen har vart tuff sedan en vecka tbax så det vart inget jobba alls. Fixade det hemma iallafall och fick styrka, ork och livskraft av mina fina vänner/medsystrar.
Vad vore livet utan er tanter?
Jag är VARJE DAG så tacksam för att ni alla finns i mitt liv. Ni har verkligen kommit mig nära och jag har likaså fått lära känna er alla på ett djupt djupt plan. Vi har haft tuffa och rejält tunga perioder med operationer och komplikationer i olika former i samband med operation. I alla dessa personliga prövningar har vi tillsammans hjälpts åt så gott vi kunnat och på nåt sätt har vi valt skratt och glädje samt daglig tacksamhet. Det är så viktigt att inte bli bitter eller gråfärgad. Det har vi alla lyckats med, för vi har alla lätt till skratt trots kaos i kroppen och dagliga smärtor.
Jag älskar er och är så stolt över er alla!
Ni tjejer som är med i medsystrar ger så mycket inspiration till andra och framförallt stort stöd till andra medsystrar. Tack för det, precis det som är meningen och tanken med stödgruppen Medsystrar.
Är du oxå en kvinna/tjej med endometrios?
Hör av dig på Facebook till mig och läs mer info om vår stödgrupp Medsystrar på www.medsystrar.se
Idag ska jag jobba och det ska bli så himla roligt att få se kollegor och prata med kurirerna igen :) så får försöka somna om och ladda inför arbetspasset. Svenska jag byta däcken tänkte jag :) Tvättade bilen igår och den blev så himla fin. Är så tacksam för den och vinsten på Bingolotto.
Sen ännu en rolig sak att berätta....
Den 20 september åker jag & Jessie till Miami för 3:e gången, det ska bli så kul!
Natti lite till innan d e dax att vakna och gå upp ;)
Stor Kram ❤
Klockan e bara tidig mörra och jag har lyckats vakna för över en timma sedan.
Min kropp är inte i balans med sömnen.
Igår flyttade jag till Jossan & Patrick, dom bor i Kålltorp i en stor fin och charmig lya.
Så tacksam över att kunna vara här nu fram tills min flytt till min nya lägenhet den 1 juli först. Så tills dess ska jag bo in mig i Kålltorp innan Landvetter blir min stad.
Magen har vart tuff sedan en vecka tbax så det vart inget jobba alls. Fixade det hemma iallafall och fick styrka, ork och livskraft av mina fina vänner/medsystrar.
Vad vore livet utan er tanter?
Jag är VARJE DAG så tacksam för att ni alla finns i mitt liv. Ni har verkligen kommit mig nära och jag har likaså fått lära känna er alla på ett djupt djupt plan. Vi har haft tuffa och rejält tunga perioder med operationer och komplikationer i olika former i samband med operation. I alla dessa personliga prövningar har vi tillsammans hjälpts åt så gott vi kunnat och på nåt sätt har vi valt skratt och glädje samt daglig tacksamhet. Det är så viktigt att inte bli bitter eller gråfärgad. Det har vi alla lyckats med, för vi har alla lätt till skratt trots kaos i kroppen och dagliga smärtor.
Jag älskar er och är så stolt över er alla!
Ni tjejer som är med i medsystrar ger så mycket inspiration till andra och framförallt stort stöd till andra medsystrar. Tack för det, precis det som är meningen och tanken med stödgruppen Medsystrar.
Är du oxå en kvinna/tjej med endometrios?
Hör av dig på Facebook till mig och läs mer info om vår stödgrupp Medsystrar på www.medsystrar.se
Idag ska jag jobba och det ska bli så himla roligt att få se kollegor och prata med kurirerna igen :) så får försöka somna om och ladda inför arbetspasset. Svenska jag byta däcken tänkte jag :) Tvättade bilen igår och den blev så himla fin. Är så tacksam för den och vinsten på Bingolotto.
Sen ännu en rolig sak att berätta....
Den 20 september åker jag & Jessie till Miami för 3:e gången, det ska bli så kul!
Natti lite till innan d e dax att vakna och gå upp ;)
Stor Kram ❤
onsdag 6 mars 2013
på smärtans vassa spets
smärtan i benet är olidlig och den stör min sömn något otroligt
jag vänder och vrider mig ut och in, går upp och tar mina mediciner när jag kan
sen försöka hitta något slags viloläge för foten som brinner helt och hållet
det är så svårt att beskriva men denna smärtan är hård att handskas med
jag somnade långt efter 6 på morgonen efter att ha gått och lagt mig tidigt kl 21:30
de timmarna tills jag tillslut deckade av hemma var from hell
så var bara att ta små steg idag med bägge kryckorna
är hos en god vännina och otroligt nära syster nu och kurerar mig lite, skönt att få komma hemifrån lite
och få så gott sällskap som en vän kan erbjuda, skratt, fnitter trots den tragiska situationen
jag just nu befinner mig i. Jag går nu på full dos på en annan medicin och hoppas den ska
göra mirakel även för min del, för vet att den gjort det för andra.
jag vill ju hela tiden drömma mig bort sån som jag är, och då ska jag göra ditten och datten till exempel köra min älskade motorcykel och njuta av livet som den ger med sig, åka på solsemester och koppla av
jag vill träna och bli stark och fit igen och komma igång i Ericas grymma Crossfit grupp, såå ball :)
sen så inser jag när tårarna kommer av smärtan för att ens kunna vidröra benet mitt att alla mina drömmar och saker som jag kanske nu trodde och hoppades på att kunna göra helt enkelt får vänta.
just nu måste mitt dumma ben vakna till liv, helst bli av med smärtorna först så jag klarar av att fungera lite bättre, men som det är nu så kommer jag snart att behöva begära hjälp av vården för att kunna fixa allt själv när jag knappt kan gå från säng till toalett eller ut med min älskade vovva som bara är så förstående för allt som sker med mig, hon bara älskar mig precis som jag är och är min bästa vän
men bara för att mitt ben inte är på topp så betyder ju inte det att jag inte gör saker från soffan eller säng om ni förstår, så vill passa på att tacka alla mina älskade medsystrar som väljer att gå med i vår stödgrupp för att få stöd och hjälp med vår sjukdom endometrios, tack kära medsystrar
Puss På er från en riktigt trött men tacksam Madde
jag vänder och vrider mig ut och in, går upp och tar mina mediciner när jag kan
sen försöka hitta något slags viloläge för foten som brinner helt och hållet
det är så svårt att beskriva men denna smärtan är hård att handskas med
jag somnade långt efter 6 på morgonen efter att ha gått och lagt mig tidigt kl 21:30
de timmarna tills jag tillslut deckade av hemma var from hell
så var bara att ta små steg idag med bägge kryckorna
är hos en god vännina och otroligt nära syster nu och kurerar mig lite, skönt att få komma hemifrån lite
och få så gott sällskap som en vän kan erbjuda, skratt, fnitter trots den tragiska situationen
jag just nu befinner mig i. Jag går nu på full dos på en annan medicin och hoppas den ska
göra mirakel även för min del, för vet att den gjort det för andra.
jag vill ju hela tiden drömma mig bort sån som jag är, och då ska jag göra ditten och datten till exempel köra min älskade motorcykel och njuta av livet som den ger med sig, åka på solsemester och koppla av
jag vill träna och bli stark och fit igen och komma igång i Ericas grymma Crossfit grupp, såå ball :)
sen så inser jag när tårarna kommer av smärtan för att ens kunna vidröra benet mitt att alla mina drömmar och saker som jag kanske nu trodde och hoppades på att kunna göra helt enkelt får vänta.
just nu måste mitt dumma ben vakna till liv, helst bli av med smärtorna först så jag klarar av att fungera lite bättre, men som det är nu så kommer jag snart att behöva begära hjälp av vården för att kunna fixa allt själv när jag knappt kan gå från säng till toalett eller ut med min älskade vovva som bara är så förstående för allt som sker med mig, hon bara älskar mig precis som jag är och är min bästa vän
men bara för att mitt ben inte är på topp så betyder ju inte det att jag inte gör saker från soffan eller säng om ni förstår, så vill passa på att tacka alla mina älskade medsystrar som väljer att gå med i vår stödgrupp för att få stöd och hjälp med vår sjukdom endometrios, tack kära medsystrar
Puss På er från en riktigt trött men tacksam Madde
onsdag 27 februari 2013
nada - manjada
nada sömn
nada vila
bara ont
bara smärta
vrider
och vänder
mig ut och in
denna sortens smärta
kan man inte fly eller glömma
den gnager på mitt inre
den gnager på mitt tålamod
Min hink med tålamod
börjar sina ut och ta slut
Smärtan gör mig frustrerad
jag skulle så gärna bara få ner
den en gnutta, bara så att jag fick lite ro
sömnen är just nu väldigt frånvarande
likaså vilan, för smärtan är starkare än dom. Så för smärtan är det en lätt match
Jag har ropat på hjälp
jag har sträckt ut min hand för att tå råd och stöd i detta. För hur ska det vara möjligt att jag ska fixa allt detta själv när jag inte har något att ta till som hjälp mot smärtorna eller just nu inget samarbete med vården? Jag är ingen sagofigur.
Jag är bara lilla jag
Jag har bara mig själv och mitt lilla jag
Hoppas på svar och hjälp idag från vården
Jag vill helst slipa åka in akut men måste jag så får det bli så ;)
jag har mycket att vara glad för, jag vet men när smärtan befinner sig så högt upp på smärtskalan så är det viktigt att få ventilera ur sig alla de känslor som kommer på köpet,
Puss & Kram
nada vila
bara ont
bara smärta
vrider
och vänder
mig ut och in
denna sortens smärta
kan man inte fly eller glömma
den gnager på mitt inre
den gnager på mitt tålamod
Min hink med tålamod
börjar sina ut och ta slut
Smärtan gör mig frustrerad
jag skulle så gärna bara få ner
den en gnutta, bara så att jag fick lite ro
sömnen är just nu väldigt frånvarande
likaså vilan, för smärtan är starkare än dom. Så för smärtan är det en lätt match
Jag har ropat på hjälp
jag har sträckt ut min hand för att tå råd och stöd i detta. För hur ska det vara möjligt att jag ska fixa allt detta själv när jag inte har något att ta till som hjälp mot smärtorna eller just nu inget samarbete med vården? Jag är ingen sagofigur.
Jag är bara lilla jag
Jag har bara mig själv och mitt lilla jag
Hoppas på svar och hjälp idag från vården
Jag vill helst slipa åka in akut men måste jag så får det bli så ;)
jag har mycket att vara glad för, jag vet men när smärtan befinner sig så högt upp på smärtskalan så är det viktigt att få ventilera ur sig alla de känslor som kommer på köpet,
Puss & Kram
onsdag 13 februari 2013
utskriven och kämpar på
dåså var det redan onsdag
vad hände med tiden där?
känns som om det var lördag...
hursomhelst
jag är hemma sedan i söndags
det är skönt att vara i sin egen bostad
bara att få sova i min egna säng är en bonus
och framförallt också få träffa min lilla Honey bus
hon är så härlig och mysig, hon ligger just nu brevid mig och snarkar
det är ett fantastisk stöd med djur och det gör att jag måste komma ut och röra på mig
så jag hoppar runt med krycka och hund ute i snön, ett äventyr varje gång
inga smärtor i magen alls, inga endometrios-smärtor alltså
det känns så underbart att dom är borta och jag tackar för varje dag utan dem
så den sista operationen är mycket lyckad och jag är djupt tacksam för detta
benet är oförändrat just nu
baksidan är helt avdomnad och fortfarande känselbortfall
värken är där hela tiden men äter de mediciner som blev insatta av läkarna på sjukhuset
jag fungerar iallafall mycket bättre hemma än på sjukhuset och tränar på med att belasta foten och benet så mycket jag kan och det går bra även om det är läskigt att våga göra det.
I måndags lade jag märke till att jag hade lite känselbortfall på min vänstra hand också
det kändes inte alls bra, igår märkte jag att det blivit ännu större område på hand och handled som
jag inte längre känner av någon känsel på, så jag ringde avdelningen som jag var inlagd på och frågade lite hur dom tyckte jag skulle göra med detta?!
blir nog akuten och undersökning av vad som egentligen händer med min kropp?!!
Puss & kram till er
vad hände med tiden där?
känns som om det var lördag...
hursomhelst
jag är hemma sedan i söndags
det är skönt att vara i sin egen bostad
bara att få sova i min egna säng är en bonus
och framförallt också få träffa min lilla Honey bus
hon är så härlig och mysig, hon ligger just nu brevid mig och snarkar
det är ett fantastisk stöd med djur och det gör att jag måste komma ut och röra på mig
så jag hoppar runt med krycka och hund ute i snön, ett äventyr varje gång
inga smärtor i magen alls, inga endometrios-smärtor alltså
det känns så underbart att dom är borta och jag tackar för varje dag utan dem
så den sista operationen är mycket lyckad och jag är djupt tacksam för detta
benet är oförändrat just nu
baksidan är helt avdomnad och fortfarande känselbortfall
värken är där hela tiden men äter de mediciner som blev insatta av läkarna på sjukhuset
jag fungerar iallafall mycket bättre hemma än på sjukhuset och tränar på med att belasta foten och benet så mycket jag kan och det går bra även om det är läskigt att våga göra det.
I måndags lade jag märke till att jag hade lite känselbortfall på min vänstra hand också
det kändes inte alls bra, igår märkte jag att det blivit ännu större område på hand och handled som
jag inte längre känner av någon känsel på, så jag ringde avdelningen som jag var inlagd på och frågade lite hur dom tyckte jag skulle göra med detta?!
blir nog akuten och undersökning av vad som egentligen händer med min kropp?!!
Puss & kram till er
lördag 9 februari 2013
bland stort hopp och lite förtvivlan
först och främst...
tack alla underbara medsystrar
tack alla underbara medmänniskor
för allt ni gett, för allt ni ger hela tiden
jag har inte lagt mig ner, jag har inte gett upp
aldrig tänker jag tillåta mig själv att försumma det liv jag har
även om det innebär förändringar i min livssituation
ligger och vilar igen i min sjukhussäng
den känner min kropp väl vid denna tiden
idag kom maten in, bara lukten av den fick mig illamående
så jag beslutade att min dag skulle inledas genom en skön dusch
den var mer än skön, mobilen spelade hög musik, Såklart med Petter
ekade i hela badrummet samtidigt som jag blundade med tvål i ögonen
jag drömde mig bort och hem från detta huset, jag var hemma och hel och fungerande
jag sjöng med och mitt i allt knackade det på dörren och min sköterska frågade om allt var bra
så pinsamt, men jag skrek tillbaks att det var superordentligt minsann
sen smorde jag in mig i Madde Padde krämer - Victoria Secret betyder det
och på med allt rosa jag hade = inget, för alla plagg var slut så bidde annat
men jag klädde mig, fixade till mig och kände hur bra jag mådde av att få göra det
jag var så trött i hela kroppen efter dusch och påklädning så jag fick vila igen (tantvarning)
låg och stirrade på min kryckor länge, kunde inte ligga bekvämt på grund av smärtan i benet
det är så svårt att hitta ett "viloläge" från smärtan, ibland så, men oftast inte så lätt att finna det
tog ork och kraft från alla styrkekramar från er och fattade kryckorna och for upp för träna mina ben
så tungt och motigt på många håll och kanter men det var bara att fortsätta ut en sväng
stappla några steg och sedan böja upp benet och vila från allt och smärtan som är så intensiv
starka stickningar som går från underfoten hela vägen upp till höften bränner av på rader
värk och brännande smärta i hela benet när jag sträcker ut det och belastar det vid träning
fick besök av syrran och Erica och det var en glädjeboll helt i sig - tack ska ni ha för besöket
satt och fnissade och skrattade åt allt och ingenting, så kul med sällskap
jag har inte någon familj så utöver min syster så det är så kul med andras stöd och sällskap
det känns alltid av när man ligger inlagd, man ser och hör andras fina anhöriga familjer som kommer på besök ofta och som liksom är det där extra stödet som man behöver emellanåt
men jag är tacksam ändå, för er vänner och bekanta som finns och sänder mig god energi
sen så glad över hjälpen med min bejbi Honey som svärmor och svärfar tar hand om just nu
jag ska sikta på att komma upp och träna även imorgon och hoppas på en skön sömn.
för smärtan störde mig lite inatt men jag ska nog lyckas sova lite och återhämta mig
en sak som jag känner är hur mycket jag saknar min mommo, eller mummu som det stavas på finska
hon lämnade mig tyvärr i maj förra året, men tror hon finns med mig även denna vända trots allt
önskar bara jag kunde få en go kram av henne och få säga henne hur tacksam jag är för allt hon gjort
sen personalen här på Sahlgrenska Sjukhuset avdelning 135, Strokeavdelningen är helt underbara och de har varit sådant stöd och tröst när tårarna sprutar, dom är så fina och förstående och stöttande :)
godkväll på er alla kära läsare :)
kram från Tant Madde
har du sett min stödgrupp för kvinnor med endometrios?
www.medsystrar.se
tack alla underbara medsystrar
tack alla underbara medmänniskor
för allt ni gett, för allt ni ger hela tiden
jag har inte lagt mig ner, jag har inte gett upp
aldrig tänker jag tillåta mig själv att försumma det liv jag har
även om det innebär förändringar i min livssituation
ligger och vilar igen i min sjukhussäng
den känner min kropp väl vid denna tiden
idag kom maten in, bara lukten av den fick mig illamående
så jag beslutade att min dag skulle inledas genom en skön dusch
den var mer än skön, mobilen spelade hög musik, Såklart med Petter
ekade i hela badrummet samtidigt som jag blundade med tvål i ögonen
jag drömde mig bort och hem från detta huset, jag var hemma och hel och fungerande
jag sjöng med och mitt i allt knackade det på dörren och min sköterska frågade om allt var bra
så pinsamt, men jag skrek tillbaks att det var superordentligt minsann
sen smorde jag in mig i Madde Padde krämer - Victoria Secret betyder det
och på med allt rosa jag hade = inget, för alla plagg var slut så bidde annat
men jag klädde mig, fixade till mig och kände hur bra jag mådde av att få göra det
jag var så trött i hela kroppen efter dusch och påklädning så jag fick vila igen (tantvarning)
låg och stirrade på min kryckor länge, kunde inte ligga bekvämt på grund av smärtan i benet
det är så svårt att hitta ett "viloläge" från smärtan, ibland så, men oftast inte så lätt att finna det
tog ork och kraft från alla styrkekramar från er och fattade kryckorna och for upp för träna mina ben
så tungt och motigt på många håll och kanter men det var bara att fortsätta ut en sväng
stappla några steg och sedan böja upp benet och vila från allt och smärtan som är så intensiv
starka stickningar som går från underfoten hela vägen upp till höften bränner av på rader
värk och brännande smärta i hela benet när jag sträcker ut det och belastar det vid träning
fick besök av syrran och Erica och det var en glädjeboll helt i sig - tack ska ni ha för besöket
satt och fnissade och skrattade åt allt och ingenting, så kul med sällskap
jag har inte någon familj så utöver min syster så det är så kul med andras stöd och sällskap
det känns alltid av när man ligger inlagd, man ser och hör andras fina anhöriga familjer som kommer på besök ofta och som liksom är det där extra stödet som man behöver emellanåt
men jag är tacksam ändå, för er vänner och bekanta som finns och sänder mig god energi
sen så glad över hjälpen med min bejbi Honey som svärmor och svärfar tar hand om just nu
jag ska sikta på att komma upp och träna även imorgon och hoppas på en skön sömn.
för smärtan störde mig lite inatt men jag ska nog lyckas sova lite och återhämta mig
en sak som jag känner är hur mycket jag saknar min mommo, eller mummu som det stavas på finska
hon lämnade mig tyvärr i maj förra året, men tror hon finns med mig även denna vända trots allt
önskar bara jag kunde få en go kram av henne och få säga henne hur tacksam jag är för allt hon gjort
sen personalen här på Sahlgrenska Sjukhuset avdelning 135, Strokeavdelningen är helt underbara och de har varit sådant stöd och tröst när tårarna sprutar, dom är så fina och förstående och stöttande :)
godkväll på er alla kära läsare :)
kram från Tant Madde
har du sett min stödgrupp för kvinnor med endometrios?
www.medsystrar.se
vill mår bra nu...
vill orka
vill hem
vill bara fungera
vill bara kunna gå
femtusen gånger har jag brutit ihop idag
femhundratusen menade jag
så mycket smärta i benet att hantera och sen pressa sig i det läget
man orkar liksom till en viss gräns sen går det bara inte
kroppen säger ifrån helt och hållet
jag har gått över till kryckor idag
känns darrigt och lite ostadigt men har aldrig haft det förut
allt får ta sin tid helt enkelt, men det är svårt att acceptera
idag kom samma läkare som innan, han kände över båda mina ben
allt fungerade som han ville men mitt läge är som det är
det kan ta tid att läka, jag har så svårt att förlika mig med det
jag är så social person så det är så tråkigt att vara här på sjukhuset
vill ju träffa mina nära och kära och vara med dom
allra mest saknar jag min bejbi Honey, hon fattas mig oerhört
jag tar en timme i taget som innan, kämpar på med smärtorna
har sagt nej till morfinet i och med att det ändå inte hjälpte mig
så nu kör jag på egen hand med nervmedicinen som dom höjd rejält
det är det värsta jag genomlidit både mentalt och smärtmässigt
smärtan är konstant och intensiv, sedan är ju delar av benet bedövat så
det känner jag inte någon av, foten samma, endast tårna känner jag resten är avdomnat
nu natt och hoppas på bra sömn trots smärtan
önskar er alla en skön natt och puss & Kram
vill hem
vill bara fungera
vill bara kunna gå
femtusen gånger har jag brutit ihop idag
femhundratusen menade jag
så mycket smärta i benet att hantera och sen pressa sig i det läget
man orkar liksom till en viss gräns sen går det bara inte
kroppen säger ifrån helt och hållet
jag har gått över till kryckor idag
känns darrigt och lite ostadigt men har aldrig haft det förut
allt får ta sin tid helt enkelt, men det är svårt att acceptera
idag kom samma läkare som innan, han kände över båda mina ben
allt fungerade som han ville men mitt läge är som det är
det kan ta tid att läka, jag har så svårt att förlika mig med det
jag är så social person så det är så tråkigt att vara här på sjukhuset
vill ju träffa mina nära och kära och vara med dom
allra mest saknar jag min bejbi Honey, hon fattas mig oerhört
jag tar en timme i taget som innan, kämpar på med smärtorna
har sagt nej till morfinet i och med att det ändå inte hjälpte mig
så nu kör jag på egen hand med nervmedicinen som dom höjd rejält
det är det värsta jag genomlidit både mentalt och smärtmässigt
smärtan är konstant och intensiv, sedan är ju delar av benet bedövat så
det känner jag inte någon av, foten samma, endast tårna känner jag resten är avdomnat
nu natt och hoppas på bra sömn trots smärtan
önskar er alla en skön natt och puss & Kram
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)