julens tid

då var den stora dagen kommen
julafton då alla samlas och firar med familj och vänner
det är en ljus tid för många och den innebär mycket glädje
för min egen del är det annorlunda, det är alltid en tung tid

det ligger mycket i bagaget som gör det just så
uppväxt men en pappa som alkoholist gjorde julen
till en tuff period som innebar mycket kaos och oro
mycket ilska och besvikelse, för varje jul och annan högtid
så gick jag mer och mer sönder, sedan dessa har jag varit
en kantstött vas som ännu inte klarat att klistra ihop sig själv
det är alltid en oro och ångest kring denna period och jag börjar
känna den oron redan på våren, tidigt i år bestämde jag mig för att
inte vara hemma detta året. Jag orkar inte det. Jag känner mig ensam
för min familj är så trasig, jag har min syster, hon är min familj
vi har fått skapa vårt eget skyddsnät och vår egna trygga zon, men man känner
alltid en sorg över hur vår famlij är trasig och icke fungerande.
Vår mamma bar gjort sitt bästa och jag vet att hon inte heller haft det enkelt alls
hon bar på mycket i alla hår, vi blev splittrade i perioder men arbetar på att hitta tillbaka

jag oroar mig för min pappa som just nu inte är nykter
har inte hört något från honom på länge och man är alltid rädd för ett visst samtal
som ska säga att något hänt honom eller att han lämnat denna värld.

just nu är jag bortrest, och det känns skönt att inte vara hemma själv
jag behöver komma bort lite under denna perioden och är glad för mitt beslut
som jag tog för min egen skull och ingen annans

lite bakslag har det varit under veckan med smärtorna men det har gått bra
igår fick jag världens migrän, det var mycket som snurrade och huvudet fick väl nog
så huvudet sade ifrån, så det blev sängen och vila igår för hela slanten

nä nu ska jag vila och läsa min bok som jag köpt och bara ha det skönt

Massa Kärlek och Styrka från mig till er alla

Tankar och oro inför operation

Igår genomgick jag ännu en titthålsoperation, en operation som jag väntat länge på och som jag i många månader och dagar sett fram emot. Det var nervöst inombords innan jag sövdes idag. Jag var rädd på grund av vad som hände sist jag skulle opereras, då ett av mina ben i Januari slutade fungera ett tag. Det var inte på grund av titthålsoperationen utan en komplikation på grund av den EDA epidural bedövning som man skulle sätta in på mig för att hjälpa till mot det smärtor jag hade några dagar innan min planerade operation. När dom skulle sätta nålen i ryggen skadades en nerv som styrde mitt vänsterben. Jag tappade helt känsel i benet och kunde ett tag inte heller gå. Sedan följde väldiga smärtor att hantera i det skadade benet. Det tog väldigt lång tid innan jag återhämtade mig och fick tillbaka mitt ben och även mitt inre. Jag blev knäckt mentalt och rädd att kanske inte få igång mitt ben igen. Det var det värsta jag genomgått sedan jag blev sjuk. Det som störde mig värst var att jag inte kunde dölja att jag var sjuk och vad som hänt mig, alla såg att jag var sjuk eftersom jag var tvungen att använda kryckor. Varje gång någon frågade mig vad som hänt bröt jag fullkomligt samman inombords. Mycket på grund av ovissheten om jag skulle få tillbaka mitt ben eller inte. För första gången kände jag att jag inte orkade mer, jag ville rent ut sagt inte vara med längre. Det blev droppen för mig, jag kunde inte acceptera läget. Då skedde ett mirakel. Jag fick hjälp från någon ovan. Denne eller dessa hjälpte mig tillbaka mentalt och nyligen återfick jag hela kraften och känseln i benet igen. Varje dag är jag så djupt tacksam då jag nu efteråt fått reda på vilken tur jag haft som har återfått min funktion i benet. Smärtorna är kvar i benet när jag efter en arbetsdag får starka smärtor i vilande läge, men det går att hantera och jag äter inte längre Lyrica vilket känns så himla underbart att slippa. Så just nu idag känner jag mig så lättad och välsignad för att jag mår okej nu efter dagens operation. Varje dag tänker jag på det fina och de bra saker jag har omkring mig, det ger mig energi och kraft att kämpa vidare med alla de saker som hänger med min sjukdom endometrios, för det mentala och positiv inställning är livsviktigt, det kan göra ditt liv underbart även om allt känns hopplöst och förlorat. Vi klarar så mycket mer än vad vi tror, du får bara inte ge upp oavsett prövningar & motgångar. Sedan får man ta hjälp av nära och kära för att ladda kroppen och själens batteri. Sist men inte minst påminn dig om att du har sjukdomen endometrios, låt den aldrig ha dig 

Massa kramar och kärlek

nedräkning 16 days to surgery :)

ja nu går timmarna sakta framåt
smärtan är total och väldigt intensiv just nu
känner av det hela tiden nu och får inte ordning på den
men försöker ändå att klara av att jobba och vill så gärna
fixa det fram tills operationen, men idag är en sån där tuff dag
då jag bara vill lägga mig ner och sövas ner fram till operation
försöker hålla nere med all smärtlindring inför sjukhuset och operation
jag måste ändå vänja mig vid detta, för det är en del av sjukdomen

jag har stora förväntningar och förhoppningar på denna operationen
det kan ju inte bli sämre än det redan är med smärta och värk
men benet är som det är, jag går iallafall och klarar det

snart är ännu en dag avklarad och idag är det 16 dagar kvar till operation
som jag längtar efter att få må bra och få komma igång med träning igen

jag har laddat batterierna länge inför detta, men självklart infinner sig lite rädsla
även om det är så många operationer nu men ändå vänjer man sig inte
det infinner sig rädsla för komplikationer eller andra problem
det är en del av hela processen,

hoppas ni alla har en bra dag, utan för tuffa smärtor
jag ska hem och bädda ner mig i värmefilten sen och bara vila

Massa kramar & kärlek

vad sker?

vad sker?
vad händer?

min kropp är i upplopp
den lyder inga order och varje dag är en resa
en inre resa lika mycket som fysisk
så nu är jag tillbaka på min filosofi
- en timma i taget

jobbar gör jag och krigar för det varje dag just nu
det har vart några bakslag i smärta
då brister jag itu, men försöker plocka ihop mig igen
de dagarna har jag fått tänka om, försökt göra en omstart
så vart uppe tidigt och tagit smärtlindring för att sedan vänta
och hoppas på att smärtan lägger sig så jag kan hantera den
när jag sedan tagit mig till jobbet senare samma dag får jag
en enormt stark känsla som fyller min kropp, jag klarar detta
då fylls hela jag med stort hopp och förväntan inför framtiden
att jag en dag ska klara av mitt liv även om smärtan infinner sig
även om jag är oerhört skör och svag just nu
känner jag mig stark och motiverad att orka fortsätta

så även om det är ett tag kvar till min operation den 4 december
så tar jag en timme i taget och i värsta fall får jag åka in akut för hjälp

sänder er som behöver massa kärlek och styrka,

Ge inte upp !!

Puss & Kram

Miami-rus inför resan :)

men innan jag somnar så måste jag känna
att det infinner sig en stor lycka och förväntan
inför resan som bär av på fredag med min bästis Jessie
vi kommer ha det så bra :)

lättnad över att dagen är slut

ni anar inte hur skönt jag känner
att nu ligga nerbäddad i sängen
för att snart sluta mina ögon och lämna denna dag bakom mig

swiiiing sa, det bara
fick åka in akut till vetrinären med lilla Honey
hon ska få medicin och det var inget allvarligt
men blev lika rädd denna gången, min älskling
det var iallafall inget att oroa sig över

sen stressa till jobbet och komma in i allt där för dagen
var mycket samtal idag och ärenden så fullt upp hela tiden
käkade Sushi till lunchen som satt perfa i maggen min
smärtan började spåra ur lite mitt under arbetsdagen
så hade lite panik men fick ner den något med smärtlindringen
så tog de sista timmarna, timme för timme
när det var dags att åka hem
jublade både min kropp och jag

åkte till apoteket för att fixa alla intyg till mina mediciner
som jag måste ha med mig på resan till Miami på fredag :)
det var inga problem alls, så nu är allt klart inför avfärd

mitt ben skriker just nu så har lite svårt att fokusera
ska försöka köra lite mindfulness och avslappning nu
lägga mig på spikmattan och försöka att inte tänka på benet
allt för att kunna varva ner och slutligen lyckas somna
benet svarar kraftigt varje dag nu när jag kör 100 %
men jag är så glad att vara tillbaka och känner hur mycket jag har att ge :)

nä nu MÅSTE jag sluta, dumma dumma smärta

men ser fram emot morgondagen och jobbet :)

Natti & Puss

Ps Jag -  Madde Padde i sitt esse på jobbet

njuter av vardagen

godkväll,

kvällen har infunnit sig och jag har haft en både rolig och krävande dag
vart uppe tidigt och kände då redan av smärtorna men trotsade dom

sen vart det jobb, många skratt när man jobbar med grabbar
och jag inte alltid tänker på hur man kan koppla ihop vissa kommentarer till
något snusk eller antydan, då blir det stora skrattanfall i vårt team
så tide gick undan idag, vilket är väldigt skönt faktiskt

sen hem och fick lägga mig ner med en gång efter att ha käkat
mitt ben som skadades genom EDA i januari värkte så in i helvete
och jag kan inte ta hjälp av mina mediciner som jag har som smärtlindring
dom biter inte alls på den smärtan, tyvärr
så var bara dags att bädda ner mig i alla kelfiltar och värmefilt
och försöka hålla fokus på TV programmen jag så gärna ville se
men smärtan störde mig kraftigt, den kan bäst beskrivas såhär:

buk - olidlig intensiv smärta utan uppehåll som jag har svårt att få bukt med just nu
ben - värk efter skadan vid EDA ger mig upprepade stickningar och
tror den känslan och smärtan påminner om brännande smärta som sitter inuti benet
bränningarna kommer oregelbundet och dom är värst just nu på kvällen, när jag vilar benet
idag när jag var på jobbet och skulle hämta frukt så kände jag hur benet la av
det försvann helt och det var väldigt obehagligt, jag var helt stel och livrädd
trodde ett tag att jag skulle ramla men det gjorde jag inte, men läbbigt värre
satt resten av arbetstiden för att försöka få tillbaka styrkan igen
men som sagt, fy vad otäckt det var

men jag tog mig till jobbet och höll mig stilla där
och det fantastiska idag är jag genomförde mitt arbetspass
idag är en så fantastisk dag ändå trots smärta för jag har jobbat 100 % för första dagen på länge
och jag känner mig fantastiskt stark och motiverad att vinna detta mot min kropp

detta med jobbet tänker jag aldrig ge upp
jag har så många idéer och så mycket att ge
och varje dag blir ett äventyr

Sov nu lika gott som jag ska göra ;)

Puss & Kram

smärtkrig

skit också

jag har just nu en pik i smärta utan dess like och jag vet inte ut eller in

jag har tagit den smärtlindring som jag har och jag har ännu inte lyckats bryta eller bromsa smärtan

så arg

så frustrerad

snälla snälla

fruktade smärta

släpp taget om mig

jag behöver sömn och vila

så släpp mig nu

så att vilan får infinna sig

annars e jag nöjd

har haft en rolig vecka på jobbet

och idag åkte jag med älskade syrran

med hennes 3 töser till simskolan

det var roligt och intensivt

det var kul att få träffa dom alla

är så glad att dom finns i mitt liv

jag har varit dom nära sen dom alla

låg i syrrans mage och växte 

imorgon tänkte jag hälsa på Bettan och hämta mina ljus som jag beställt

annars blir det lite städ och fix hemma

har ju börjat plocka fram saker som ska med på min resa som är om en vecka 

jag längtar som en toka

dåsa, ska köra lite mindfullness och avslappning för att klara smärtan som jag nu känner av :)

Bifogar en bild på ett ljus som jag fick av en vän, det står på mitt sängbord och jag läser texten varje dag, tack S

massa massa styrka till er alla

Är du en medsyster med endometrios

ge inte upp, du kommer fixa det

önskar så att jag kunde hjälpa er alla

Natti

ingenting är omöjligt

godkväll på er

idag har jag haft en rejält bakslag i ett par timmar
men nu känns det mycket bättre, tack och lov
så ska ladda om till imorgon, och jag längtar
ska strax bädda ner mig i sängen med vovvsan

det är aldrig lätt att hantera och finna sig i
att kroppen inte lyder en millimeter
det gör mig arg och besviken på mig själv
jag vill ju så mycket men ibland tar det bara stopp

men jag är bestämd och har en stark tro och vilja
på att jag ska få allt att fungera, min kropp ska landa
och fungera bättre än den gjort på länge
det är skönt att veta vart man vill nå

för ett par veckor sedan fick jag en fin skylt av en vän & medsyster
och jag älskar verkligen dess text

ingenting
är omöjligt...
Det
omöjliga
tar bara lite
längre tid...

tack vännen för den skylten, den hänger där jag ser den
varje dag, och laddar om kropp och knopp
för jag ska övervinna smärtan och få ordning på min sjukdom
och jag tänker inte låta mig besegras av den
det är mitt liv och min kropp

jag ska opereras den 3 december
och tills dess ska jag kämpa, kriga, övervinna
mina hinder och utmaningar som jag möter
det är en lång tid tills december
men det ska fungera

nu kör vi

dag 2 avklarad - Yes så glad och tacksam

ligger nerbäddad i sängen

spelar lite Ellie Goulding

hon kom in i mitt liv för lite mer än 1 år sedan

såg hennes konsert förra året via Apple TV Itunes Festival - så bra !!

hennes röst kan läka blödande sår och trasigt hjärta 

Honey ligger som en varm pelare brevid mig - och hon snarkar

vi har gått vår lilla kvällsrunda i mörkret

skönt att få svalka av kroppen lite

för fy vad det är jobbigt att vara i övergångsåldern

självklart inte den verkliga, utan den medicinska övergångsåldern

den är inget att se fram emot kvinnor där ute ;)

sover konstigt på grund av att kroppstemperaturen varierar kraftigt

inte något som någon annan känner av utom mig själv

Honey har inte klagat alls faktiskt

men hon ligger ibland längst ner i sängen som en liten tarm

kanske är på grund av min temperatur på natten, vem vet??!!

ska göra lite ärenden imorgon innan jobbet

så ska upp tidigt i min värld just nu (innan kl 9)

sen jobba igen, och det känns så skönt att vara tillbaka

det har gått bra hittills om ni frågar mig ;) nä men det går nog fint

hade möte idag och jag hade ju självklart 100 frågor

har ju hänt en hel del som alltid på stort bolag :)

igår fick jag hem ett halsband med en vacker blå fjäril från Peru

så sjukt vacker är den, men ska inte ha på den utan hänga upp det hemma

vilka färger alltså, så himla fina fjärilar är

såhär ser det halsbandet ut..

idag fick jag brev igen...

det var en släkting till mig som skickade lite papper och brev som

har tillhört min morfar Stig Säljö, och det var väldigt rolig överraskning

så tusen tack Birgitta för alltsammans :)

jaja, dags att försöka somna igen då

får hoppas på bättre lycka inatt för jag funkar inte annars

en Madde Padde utan sömn är ingen bra kombo ;)

innan jag somnar ska jag passa på och tacka

för att jag genomfört denna dagen med jobb och allt

trots att smärtan infann sig under dagen så fixade jag det !!

skönt att få lyckas göra det !

Puss & Kram från mig och Honey Boney