Kära älskade medsystrar och andra som läser min blogg.
Det var alldeles för länge sedan jag skrev nåt på min blogg. Har inte haft ork tid och kraft just nu. Den sista tiden har varit en tuff men oerhört rolig period. Jag njuter av att vara mitt i det fortfarande. Är ute en del med jobbet och reser nu till södra delarna av Svearike. Det gör aldrig fel att komma iväg lite från sina egna väggar och städer. Man behöver ibland miljöombyte av många orsaker. Främst för att samla kraft känner jag. Jag har ännu en tuff och envis färd med mina smärtor. Det är under kontroll ska jag erkänna. Jag jobbar och kör på med mitt liv och försöker på kvällar/helger att slappna av och varva ner.
Idag, igår och förra veckan och veckan innan det och sedan veckan innan det igen, hmmmm
sedan jag gick på semester denna sommar försökt få tag på min läkare. Jag har fått goda besked hem i brevlådan om att jag skall bli kallad men inte har det kommit någon kallelse till honom eller något mer om smärtcentrum. Jag har ju varit där nyss men måste vänta in min läkares remiss som säger att jag önskar köra igång hos dom igen. Det är nu ganska akut och man känner inombords att det är dags att stå på sig igen. Det är en resa man alltid är stand-by på. Det är allt annat än enkelt att få rätt stöd och hjälp. Men jag är tacksam för det jag fått. Absolut.
detta får jag återkomma med om status....
idag fick jag ett samtal av en kamrat till mig. Hon låg inlagd på avdelning 67 på sahlgrenska. Där har jag varit alldeles för många gånger tyvärr. Första gången det är ombytta roller om man säger som så. Hon har fått diagnosen endometrios och igår gjorde hon sin första titthålsoperation. Jag vart i chock i luren, samtidigt som jag har sagt till henne att hon borde kolla upp sina smärtor och annat då hennes smärtor och besvär liknat sjukdomens. Det är ju så vanligt också att vi som tjejer har problem med blödningar och smärtor så det är inte så konstigt att man inte först tror att det ska ligga en stygg sjukdom bakom alltsammans. Hursomhelst.
Hon genomlider allt vad det innebär nu med smärtor och besvär efter operationen och jag önskar så att jag inte vore någon annanstans idag utan i Göteborg så jag fått hälsa på henne där för en gångs skull :-) jag ska hjälpa dig med allt jag kan och ge dig alla råd och rön i världen. Nu kände jag att sjukdomen kom till nytta för en gångs skull i mitt liv och kanske kan jag göra något litet mirakel för henne om hon är osäker eller undrar något. Vilket vore en ära att få hjälpa till med. Jag tänker på dig tösa ska du veta. Stor kram från mig till dig. Önskar jag kunde göra dig frisk så du slipper riskera att råka ut för allt hemskt och ont som det kan innebära. Vi får hjälpas åt du och jag tillsammans kommer vi kunna stötta varandra genom eventuella hinder eller bekymmer.
Varför jag orkar med allt just nu beror på att jag påminner mig hela tiden om att leva i nuet. Inte sväva iväg med tankarna om att eventuellt allt ska fallera med min smärthantering. Jag tänker på allt jag gör och hur jag gör det. Detta gör att jag påminner mig själv om att njuta av varje liten enskild sak som händer varje dag. Tex. När jag pussar min man så känner jag efter hur den pussen känns mot våra läppar. När jag gosa med min vovve så tänker jag på hur go och len hon är i sin päls. Hur underbart mjuk hennes öron är mot mina händer. Ja, ni vet vad jag menar.
dock
en av mitt livs värsta möten hände idag. För att inte behöva skriva en roman om det så tänkte jag förkortta alltsammans med lite punkter...häng med, eller försök hänga med:
- jag ska parkera min bil på en parkering i Malmö centrum
- när jag står och väntar in en bil som ska backa ut från sin plats så inser jag snabbt att lägga i backen kvickt då bilen rör sig fasansfullt fort mot min lilla bil. Allt går väldigt snabbt och vad som ska tilläggas är att jag INTE stod nära den utbackande bilen. punkt.
- jag tutar tuuut tuuuut för att väcka den icke vaksamma föraren.
- bilen som backar ut kör snabbt bakåt och åker in i min framskärm. Dunk.
- jag hamnar i en sekundkort chock
- bilen som nyss backat på min kör sedan in i en ny p ruta
- jag parkerar min bil i en annan ficka
- Jag går ur min bil och kollar in min framskärm om det finns något märke från påkörningen
- svaret är nej, jag ser inget märke. Men känner att jag vill påminna föraren i den andra bilen om att inte missa döda vinkeln då det kan vara en person som denne kör på nån dag
- Jag stegar i lugn takt mot den andra bilen och knackar försiktigt på rutan
- i samma sekund jag möter den gamle mannens blick så inser jag misstaget
- han stegar ur i vansinnes pensionärskliv och börjar skrika på mig
- -dagens ungdom, hur ska världen klara sig med dagens ungdom
- jag försöker då få fram några ord om att jag bara önskar att han tänker på döda vinkeln men hinner inte mer än två ord innan han fortsätter skrika:
- -fruntimmer ska inte har körkort, det är inget kvinnogöra att köra bil. Det klarar vi inte av
- - vem tror jag att jag är som kommer och säger till honom att tänka sig för?
- - han har haft körkort bra mycket längre än jag och har därmer mer erfarenhet
- -vem tror jag att jag är?
- han fortsätter att ösa ur sig taskiga kommentarer och jag inväntar en vila från hans mun
- han tystnar
- jag försöker då förklara igen att det inte är mitt fel utan att han som backar måste ha uppsikt bakåt. Jag försöker åter igen få fram att min avsikt inte var att bråka med honom utan enbart att påminna honom om detta. Det är ju en orsak till att äldre står för den höga procenten av trafikolyckor men detta nämner jag inte....tyvärr
- han spottar och säger hur han spottar på människor som mig
- här brister mitt lugn och jag känner att gränsen är nådd. När jag börjar stega så stirrar han på mig och läser mitt namn på min badge som jag har på mig från jobbet. Då hånskrattar han och säger:
- - jag vet vilket företag du arbetar på och på det företaget så vet jag vilka idioter som arbetar. Jag har själv arbetat där en gång. Alla är idioter. Här försäger mannen sig om hur dum i bollen han själv måste vara som själv jobbat på mitt företag.
- jag ger honom arga blicken och säger avslutningsvis:
- -lämna in kortet, trafikreglerna har ändrats dom sista 60 åren
- jag lämnar platsen och går in på mitt hotell.
- Jag ser mannen eller gubben stå och blicka på min bil, sen ser det ut som han spottar mot min bil.
- Jag lägger mig på hotellrummet och läser en bra bok och tänker, what a crazy world!
Då får vi se vad Malmö har att bjuda på imorgon, det är inte bara en galen laserman som är lös, pensionärerna är dessutom väldigt bittra och galna,
Natti Natt
