onsdag 6 mars 2013

på smärtans vassa spets

smärtan i benet är olidlig och den stör min sömn något otroligt
jag vänder och vrider mig ut och in, går upp och tar mina mediciner när jag kan
sen försöka hitta något slags viloläge för foten som brinner helt och hållet
det är så svårt att beskriva men denna smärtan är hård att handskas med
jag somnade långt efter 6 på morgonen efter att ha gått och lagt mig tidigt kl 21:30
de timmarna tills jag tillslut deckade av hemma var from hell

så var bara att ta små steg idag med bägge kryckorna
är hos en god vännina och otroligt nära syster  nu och kurerar mig lite, skönt att få komma hemifrån lite
och få så gott sällskap som en vän kan erbjuda, skratt, fnitter trots den tragiska situationen
jag just nu befinner mig i. Jag går nu på full dos på en annan medicin och hoppas den ska
göra mirakel även för min del, för vet att den gjort det för andra.

jag vill ju hela tiden drömma mig bort sån som jag är, och då ska jag göra ditten och datten till exempel köra min älskade motorcykel och njuta av livet som den ger med sig, åka på solsemester och koppla av
jag vill träna och bli stark och fit igen och komma igång i Ericas grymma Crossfit grupp, såå ball :)
sen så inser jag när tårarna kommer av smärtan för att ens kunna vidröra benet mitt att alla mina drömmar och saker som jag kanske nu trodde och hoppades på att kunna göra helt enkelt får vänta.
just nu måste mitt dumma ben vakna till liv, helst bli av med smärtorna först så jag klarar av att fungera lite bättre, men som det är nu så kommer jag snart att behöva begära hjälp av vården för att kunna fixa allt själv när jag knappt kan gå från säng till toalett eller ut med min älskade vovva som bara är så förstående för allt som sker med mig, hon bara älskar mig precis som jag är och är min bästa vän

men bara för att mitt ben inte är på topp så betyder ju inte det att jag inte gör saker från soffan eller säng om ni förstår, så vill passa på att tacka alla mina älskade medsystrar som väljer att gå med i vår stödgrupp för att få stöd och hjälp med vår sjukdom endometrios, tack kära medsystrar

Puss På er från en riktigt trött men tacksam Madde