måndag 20 december 2010

Tillbaka på akuten

Ligger på britsen igen
Alltid med samma ångest
Jag är tillbaka på akuten

Ett av mina titthål från operationen den 8:e är svullet som bara den, det liknar en tennisboll som sticker ut. Jag har väldigt ont där så efter samtal med gyn mottagningen så åkte jag in idag. Nu är det väntan som gäller. Vet inte hur länge dessvärre men får hålla ut.

Kram

fredag 10 december 2010

Godmorgon världen

Morgonen är här
Natten är förbi igen
Det är nätterna som är värst
När man inte kan sova
Då går ingenting bra

Jag vill inte röra på mig
Aj aj aj aj
Varenda rörelse känns oerhört mycket
Då är det inte roligt längre
Jag var uppe igår med min älskade
Vi gick massor i korridoren

Jag vet det, att jag måste genomlida detta, för att snabbare må bättre
Men just nu, är jag inte så kaxig
Vaknade av smärtorna, har nu fått en spruta, känner hur den värkar nu

Operationen har gått bra. Mina två cystor på höger äggstock är nu borttagna. Man fann även en stor bit som satt på min vänstra sida som var en slags förhårdnad. Den satt sammanväxt med lite olika organ i magen. Livmoder, slidvägg, urinblåsan samt tarmvägg. Den togs bort o ska nu iväg på analys o undersökning. Min läkare som för övrigt är bäst!, trodde att det var denna som gett mig det mesta av smärtorna.

Jag tog ryggmärgsbedövningen innan jag sövdes o den gör underverk mina vänner. Den hjälper oerhört mycket när man vaknar o ska genomlida den första dagen. Jag var uppe på benen snabbt o hade helt andra förutsättningar än vanligt. Så om ni får det som förslag, tveka inte utan ge det ett försök.

Det är ännu mörkt ute, ljusstaken i fönstret lyser så fint, klockan är tidig o jag är vaken. Dags för ännu en dag att kämpa med.

Jag är stolt över mig själv idag. Jag trotsade alla gränser igår o genomförde en dusch igår. Den gjorde att jag luktade lite mer mig själv igen istället för den där sterila lukten man får på sjukhuset ni vet.

Puss o kram så länge!

onsdag 8 december 2010

Nu är det när


Nerbäddad i sängen
Med operationsstrumpor på
Operationslinnet på också
Känner ångest, känner oro
Samtidigt som iver finns inom mig
Jag vill ju få detta avklarat
Vill att det ska vara över

Hatar känslan när jag vaknar upp
Smärtan e hemsk, kroppen lyder inte
Känner sig klen o kroppen förstenad
Illamåendet och förvirring av nåt slag

Jag önskar jag kunde få slippa detta igen
Att denna gången blir den sista, allra sista

Nu vänner e det snart dags , please sänd mig en tanke. Jag vill bara att smärtan ska vara borta o jag mår okej :)

Kram

fredag 3 december 2010



ångestladdad inför operation

jag är hemma igen
det är krig som alltid
mellan mig och smärta

det går bra trots allt
jag vinner just nu
alla slag i denna skala

nu är det inte många
dagar kvar till operationen
som sker nästa vecka

jag är laddad
jag är taggad
men ändå ska jag
erkänna att
jag bär på ångest
inför detta ingrepp

jag är en fegis
som just nu försöker
skingra tankarna på annat
men ska erkänna att jag
är redan nu en liten tös
som vet vilken resa
jag väntar efter operationen

börja om från början
med ett steg i taget
smärta, stelhet och svaghet
det är ett måste för
att få chansen till att bli bättre

det finns inget att välja på
jag vet det, men ändå
är man lagom ångestfull
inför detta ingrepp

allt tar sin tid
och det ända som
jag får påminna mig
om är

denna operation ska
ge mig ett bättre liv
med förhoppningsvis mindre
smärtor och ork

jag ser fram emot
att få komma tillbaka
stark, lycklig, lättad

men det är väl ett måste
att gå igenom dessa faser
som jag så många gånger
gått igenom förr

kärlek till er alla


måndag 29 november 2010


Honey, du fattas mig oerhört. Längtar hem till dig o pappa.

Puss
Jag är vaken
För att jag har vaknat
Jag kände ont
Jag kände aj aj

Det är mörkt
För det är natten
Jag är arg
För att jag vaknar
När det är natten

Jag önskar
Att jag kunde
Åka ner till ICA
Och köpa ny mage
Med friska delar
Istället för att doktorn
Ska laga min mage
För den känns hopplös

Ska jag göra adressändring?
Nu när jag bor på sjukhuset
Jag vill hem, är det så konstigt?

Sjukhus är så tråkigt
För ingen, som jag känner
Bor här, bara jag

Jag tror att jag är social
Och behöver prata
Fast , det finns en tant
Som är gubbgammal
Hon bara pratar, jag är hennes vän
Hon tror vi känner varann
Men hon är 70 år äldre än mig
Vi har inte samma intressen

Nu, ska jag sova
Det är jag bra på

Kram

söndag 28 november 2010

Smärtan och jag

Varje morgon när jag vaknar så tar jag mig en promenad in i min kropp för att se om jag kan hitta smärtan som gått och gömt sig varje dag. Idag hittade jag den bakom min högra äggstock. Det var en svart varelse som var hanka rund. Den var fylld med mörkt blod och på hans axel stod det -jag är en chokladsysta

Nu har jag varit på sjukhuset i 4 nätter. Det är söndag och jag testar först tabletter mot smärtan men inser sen att jag behöver starkare smärtlindring.

Min längtan hem bultar högt inom mig
Saknar allt annat som inte har med sjukhus att göra....

Tack till er snälla som kom o hälsade på mig.

Jessie
Carlis
Pappa
Helen Josefine Filippa
Sofia Lenny
Tiden står stilla när man ligger här ensam.

fredag 26 november 2010

Dag 3


Jag är vaken nu, är lycklig trots allt ont jag nu känner. Anledningen är för att jag fick två sömntabletter av nattsköterskan. Hon o en bra kvinnlig läkare kom in igår kväll. Vi pratade igenom gårdagen som var fullkomligt fruktansvärd. Smärtpikarna var skyhöga o vissa stunder hjälpte inga smärtstillande, helt sjukt känns det. Detta gjorde att jag låg konstant o vred o vände mig i förtvivlan. Sköterskan Anna ock jag testade flytande oxynorm utan verkan, hur hopplöst det än kändes så blev jag stark på nåt sätt, jag bröt ihop på en sekund av utmattning. Jag ville att min kropp skulle svara bra på smärtstillande. Inser att jag är helt maktlös där, jag kan bara försöka hålla mig på gott humör hur illa det än känns i kroppen. Det var skönt att få gråta ut oxå prata med sköterskan om hur detta påverkar mitt Liv o allt omkring det. Hon lyssnade verkligen o ställde frågor om mitt vil. Det betyder jättemycket som smärtpatient att få dela o informera om hur man känner sig. Tack syster Anna för att du lyssnade.
Mu har jag fått en spruta med morfin nu och önskar att den har bra effekt. Endometrios är ingen dödlig sjukdom, men många dör inombords på grund av den !

Mvh Madde

torsdag 25 november 2010

Tuff resa

Fryser inte längre. Jag har fått tre värmekuddar så jag är tacksam. I denna sal jag ligger på jag hamnat många gånger förr.

När jag rullades upp hit frös jag till för ett ögonblick då sköterskan lämnade över min journal hörde jag en röst som jag kände igen. Kände hur panik o ångest slängdes över mig med tyngd likt bly. Jag rullades in på mitt rum av undersköterskan. Dröjde lite innan jag tryckte om på larmknappen. Med oro och ångest väntade jag in sköterskan som hade hand om vår sal. Jag hade tur. Det var Anna Sjuksköterska som haft hand om mig på mina tidigare besök. Det var ett glatt återseende. Vi kämpade på som ett lag igår tillsammans för att lindra smärtan. Det gick sådär bra, jag har sovit ganska dåligt pga ont. Just nu ligger jag o krigar mot min kropp o smärtpikar.

Puss till alla medsystrar o andra människor