drömmer och krigar

skönt att tiden på jobbet rullar på
jag är så tacksam för att vara tillbaka
energin kommer och går lite i takt med smärtorna
jag är envis och känner mig målinriktad
jag ska klara av detta, det ska bara gå

nu jobbar jag ju halvtid
det känns som en bra början just nu
denna veckan är det en del efter jobbet också
min bästa vän ska ju gifta sig på lördag
så nedräkningen har börjat på riktigt
ser fram emot lördag så enormt mycket nu

jag var ju på bröllop i helgen som var i Halland
det var en toppendag verkligen, njöt och grät berörd i kyrkan
bruden var så vacker och när brud och brudgum fällde tårar gjorde jag likaså
det är så roligt med bröllop och den energi som frigörs är magisk
smärtorna var närvarande men tog inte över, dessvärre fick jag migrän på natten
så var bara och lägga mig ner i mörker och tystnad för att slippa kräkas av smärtorna
så är det just nu och jag får acceptera läget

Lilla Honey var dålig också lördag till måndag
Hon hade smärtor och var sig inte ett dugg lik
Hon fick smärtlindring och vila och igår var hon sig själv igen
Den lilla energiska hårbollen som hon är haha
Vilken vän i alla väder och underbart kel och sällskap
Vad hade jag gjort utan henne? Vi två sitter ihop på riktigt :)
Sedan den dagen jag fann henne som omplaceringshund på blocket
har hon förtrollat många människor likaså mig, vilken fantastisk hund hon är

just nu saknar jag min hoj, att vara ute och köra MC är något av det bästa som finns
den friheten som det ger är oslagbar. Det ger enorm likskvalité att köra MC
Jag går och funderar över om man ska köpa en ny då min gamla blev stulen...
Då skulle jag vilja köpa en sådan här som nedan: Pearl White -2016



Sedan längtar jag så efter pappa, han är så saknad.
Hittade ett kort han skrivit till mig för 5 år sedan då jag var väldigt sjuk på sommaren
Jag låg inlagd hela sommaren i stort sett, var tufft men hade så bra stöd av pappa och nära och kära.
Jag saknar att träffa och framförallt prata med pappa då vi alltid hade bra samtal om allt i livet.
Önskar så att han fanns kvar här i livet, då jag ville uppleva så mycket mer med honom <3 p="">

arbetar igen

så skönt att arbeta igen
tiden går så fort om dagarna, jag hänger inte med alls i svängarna
igår var jag iväg och fixade lite band och annat till min klänning som jag ska ha på lördag
jag ska på bröllop då nere i Halland i helgen. Det ska bli så roligt, bröllop är alltid roligt
sedan var det hem och landa en kortis, mina tre systerdöttrar kom sedan upp på besök igår kväll
Umgås en hel del med dom just nu och det är alltid lika roligt att hänga med dom
Att vara moster är en välsignad gåva

magen bråkar
smärtorna ger inte med sig så jag har varit lite tröttare än vanligt
så får ta det lilla lugna med kroppen just nu, får ge den tid att läka
idag ska jag åka till Borås, hälsa på en nära vän som jag inte fått träffa på länge nu
alltid lika roligt att ses och uppdatera varandra lite om vad som sker i vardera liv
sedan kul att få träffa barnen igen, dom är så himla underbara

jag är så glad för en gåva som jag fick av en medsyster till mig
hon skickade mig detta fina armband med texten - ALDRIG ENSAM
det är ett bra engagemang för att sprida info om unga vuxnas psykiska ohälsa
Detta med tabun kring detta ämne är ett stort problem och behövs ändras på

ni kan läsa mer om engagemanget på www.aldrigensam.com

var rädda om er, puss & kram från Madde

min kris och sorg

lite uppdatering...

Dags att laga sig själv både inre och utsida
Jag har varit hemma och krigat sedan 7 månader
Det har varit en mental kamp inombords, en kris som antagligen behövde hända
Jag har aldrig krashat innan, jag fick lägga mig ner och titta upp i himlen från marken
Det har varit allt annat än enkelt att ta sig genom dagarna, tiden har stått stilla stundtals

Det bästa som hände mig var att jag fick hjälp. Framförallt så tog jag emot hjälp.
Det är en viktig del i allt som hänt. Jag öppnade min famn och mottog kärlek och omtanke.
Jag trotsade mitt inre och la bort alla tankar om vad andra skulle tycka och tänka.
Jag lade in mig på psyk och det var så bra för mig. Det var så nyttigt att gå igenom allt det.
Jag låg där inne i 2 månader och fick ta en liten stund i taget, många små steg och insikter.
Det som var det mest läskiga är min livsvilja. Den försvann helt och har sedan dess sviktat lite.
Jag arbetar med det för att hitta tillbaka igen och må bättre i denna frågan.

Jag fick insikt om att jag befann mig i kris i mitt inre mentala. Jag behövde höra vad detta kunde bero på och hur jag skall tänka och hjälpa mig själv att må bra igen och hitta tillbaka till mig själv.
Resan är långt ifrån över, jag hamnade i ännu en kris då min älskade pappa lämnade oss 2 april.
Vi var väldigt nära och jag har ännu svårt att inse helt och förstå att han lämnat jordelivet.
Det är det värsta och jobbigaste jag gått igenom innan. Han var min hjälte och en viktig byggsten i mitt liv och jag saknar honom mer än hela tiden. Konstant och intensivt fattas han mig.
Jag och syster har nu tömt hans lägenhet och städat ur den. Det känns så konstigt.
Begravningen var så fin och blev den finaste jag varit med om. Pappa är nog mer än nöjd över den.

Så sammanfattat är det en hel del saker att bearbeta och smälta just nu.
Sorg och kris tillsammans är ingen rolig kombo. Jag gör så gott jag kan och har kontakt med en kurator som jag går hos 1 gång i veckan. Denna resan får ta sin tid och jag ska ge mig själv tid att på bästa sätt smälta och hantera allt det som hänt. Är tillbaka på jobbet nu igen och arbetar från igår halvtid igen. Det är en sådan skön känsla att vara tillbaka. Jag behöver få träffa folk och bli mer social igen, har haft svårt att släppa in nu en tid. Nu känns det som jag är påväg tillbaka även där.

Så mår du psykiskt dåligt...sök hjälp och ta emot den hjälp som eventuellt erbjuds.
Jag är så tacksam för min tid som inlagd för jag har fått stor hjälp av att tillåta det.
Så var inte rädd för det, det är alla sorters människor som ligger inlagd där. Allt från ungdomar till människor som arbetat framgångsrikt men som också tappat sin livsvilja någonstans på vägen.
Det är okej att må så och bli inlagd där. Tabun om det är fel och den gör illa så många människor.
Så öppna famnen och fatta den hand som sträcks ut. Psykisk ohälsa kan drabba alla så skäms inte.

Endometriosen är igång igen och den testar mig också. Smärtorna kommer och går liksom blödningarna. Det är en tröttsam fas och jag försöker nu komma i kontakt med den doktor som jag numera har sedan min bästa läkare gått i pension. Det är nog dags att göra en undersökning och se över allt och behandlingar. Jag avskyr allt kring endometrios. Det förgör så mycket och kostar mycket livskvalité. Hoppas på hjälp här snarast möjligt. Måste få ordning på den.

Massa kramar Madeleine Madde Padde Säljö