Bra dag

Så glad idag

Vaknade inte dålig

Vaknade bra

Hoppade upp

Satte på en glad låt

Skuttade in i duschen

Sjöng i duschen

Poppade till mig

Med smink och kläder

Lite extra parfym på det

Hade en go Madde Padde dag på jobbet

Allt vart så bra & skönt

Jag njöt av varje sekund

For hem till en fin vän

Skrattade och mös med filtar

Tiden flög som vanligt

Hem och bädda ner mig

Nu ligger man här och väntar på honom

John Blund....

Vart e du?

När dessa dagar kommer 

Så har jag svårt att varva ner

Vill göra så mycket

Ska köra min mindfullness

För längtar efter imorgon

Vad har den för äventyr & överraskningar?

Längtar :)

Puss & godnatt

"fall seven times, stand up eight"

det är så lätt att fastna i det jobbiga
när man går igenom motgångar
i mitt fall är det min sjukdom
som återkommer varje gång jag besegrat den
då ställer den sig upp igen och möter min blick

men jag tänker aldrig vika undan
och ge upp all denna kamp

om min kropp
mitt liv
min livskvalité
mina drömmar
mina mål

jag är bestämd och har målet i sikte
jag kan klara detta, om och om igen
du smärtan
är ingenting
även om du i vissa stunder känns som allting
så har du ingenting av mig

trots detta krig som pågått i 18 år
så har du aldrig vunnit över mig
genom kärlek till livet och kärlek från andra
vänner och familj så har jag alltid rest mig upp
efter alla de gånger som du fått mig att snubbla
och falla hårt med ansiktet mot asfalten

när man ligger där nere på marken
och känner blodet droppa mot asfalten
det svider av allt grus och smuts som jag skrapat upp
för en sekund kan allt kännas meningslöst
eller uppgivet

allt gör ont inombords
det svider i hela kroppen
jag upplever mig själv som förlamad

men ikke
då öppnar jag ögonen
stirrar mot blodet som rinner från mitt ansikte
fokuserar och tar över min kropp
kroppsdel för kroppsdel
jag sätter i händerna bestämt

och reser mig kota för kota sakta upp igen
sist lyfter jag blicken och släpper min blick från asfalten
sätter blicken framför mig igen

mot solen och värmen
så fort jag fokuserat om ser jag ljus och grönska
alla de vackra färger som omger mig bortom asfalten

då stapplar jag mig sakta iväg igen
målinriktad och hoppfull
jag ser alla fina människor som omger mig
med kärlek och gemenskap
så börjar allt om

jag reparerar mig för varje steg jag tar
och blir starkare och starkare för varje meter jag tar mig
jag lägger märke till alla fina saker omkring mig
alla sinnen är vakna och jag njuter av att använda dom

resan i livet med endometrios fortsätter
jag vet att jag klarar detta, att jag alltid kommer vinna
oavsett hur ont och hopplöst det än må kännas ibland
så kommer jag att besegra smärtan och leva livet
jag väljer ett liv med glädje och värme
med fokus på att fånga ögonblick och njuta av de stunder som ges

detta gör att när jag sedan faller igen
hårt mot marken, så fyller mina varma minnen mitt inre
och det får mig att börja om och kämpa på
för att kunna få uppleva allt det goda igen
det gör mig motiverad att fortsätta

Kärlek från mig till er

detta Japanska ordspråk tycker jag är så bra :)

"fall seven times, stand up eight"

Bearbetning av saknad

då kroppen just nu befinner sig i smärtskov
så gör jag allt för att då vila kropp och knopp
smärtan tar så mycket energi av mig
så jag blir lite extra trött dessa perioder

jag åkte med tåg i helgen upp till släkt i Värmland
det var så många år sedan jag var där sist, 20 år sedan
därför kändes det så roligt inombords att få träffa dom igen
så jag och lillan packade in oss på tåg och buss och for dit

fick en alldeles fantastisk helg där, så glad att jag åkte dit
tog oss 2 långa bad i deras utomhus jacuzzi som var 39 grader varm
kroppen svarade så bra på detta och med vila och sömn kände jag
mig återhämtad och omladdad för nya tag och äventyr

Stort tack för allt detta underbara i helgen Bettan & Ove
vi såg på en gammal film från när jag var liten och det berörde mig
så kul att få se sådant då vi inte har sånt att titta på själva, tyvärr
kändes kul att få träffa dem alla, vi är ingen stor släkt alls så den man har
känns så rolig att få hålla kontakten med. Är djupt tacksam för dem alla.

ringde även pappa i förra veckan
dock ingen svar denna gången heller
men ger inte upp, saknar honom stort och hoppas att han kämpar på
med de krig som han nu utsätts för, vet hur tufft han har det i sina återfall

idag blev jag kontaktad av en vän till honom
Denne undrade om jag visste varför han inte svarade på sin mobiltelefon
när sånt sker så mår jag alltid lite extra dåligt, för jag kan inte hjälpa till
eller svara på varför han inte hört av sig eller är svår att få tag på
jag vet lika lite som alla andra, så blir påmind om min oro kring honom
samt den oerhörda saknad som jag upplever när han är onykter och frånvarande

jag och min syster har sedan några år valt att inte agera när han tar sig återfall
innan har vi gjort allt som många andra anhöriga gör som vi trodde hjälpte
pappa att bryta sina återfall. Vi åkte runt på olika "tillhåll" och krogar som vi
visste att han besökte. Vi åkte hem till honom och försökte alltid köra in honom
för att få honom inlagd. Vi körde in honom till avgiftningar och behandlingshem
Vi åkte och besökte honom på olika avgiftningar.
Vi gjorde allt vi kunde och orkade för att hjälpa honom men höll själva på att gå under.

Till slut så kände vi att det inte fungerade, vi hjälpte honom inte på detta sätt. Nu vet vi att vi inte kan hjälpa honom. Han måste själv göra val för att få ordning på sitt missbruk och för att besegra alkoholismen. Så efter många tårar och samtal så beslutade vi oss för att sluta med detta.
Vi påminde oss själva om att han är en vuxen individ som själv måste ta ansvar för sina handlingar och val, det är ingenting vi kan göra åt honom. Oavsett hur mycket vi älskar honom.

Det känns alltid som om jag sviker honom då han tar sig ett återfall.
Jag vill ju hjälpa och finnas för honom lika mycket som han finns för mig när han är nykter
och vi då vi har kontakt med varandra igen. Men, jag kan inte gå under varje gång och dras
ner i all ångest och den svarta mörka dimma som drabbar mig då jag försöker hjälpa pappa.

Jag måste försöka tänka på mig själv också och mitt liv och välbefinnande.

Självklart går jag inte runt lycklig när min pappa fattas mig. Han är som jag tidigare skrivit en stor del av mig som person och en stor byggsten i mitt liv. Jag har bara kommit till insikt om att jag inte kan hjälpa honom att bli nykter. Jag kan inte göra den resan för honom hur mycket jag än vill och önskar.

Varje dag utan kontakt med honom sörjer jag honom, han är en person som det blir stor tomhet efter när man inte har tät kontakt med honom. Varje dag utan honom gör ont.

Jag vet att jag säkert upprepar mig, men detta är en bearbetning för mig.

Att få ord på de känslor och tankar jag har kring min kärlek och saknad för min pappa.

Många brukar säga att man väljer inte sina föräldrar, om jag fick välja hade jag i alla lägen ändå valt min far, för han är och förblir en fantastisk människa och medmänniska, samt en fin kärleksfull far som gör allt för sina prinsessor.

Nu skriker min kropp av smärta så måste stänga ner för återhämtning 

Godnatt alla fina

Godnatt pappa

Kärlek från din lilla prinsessa

du fattas mig pappa

du, som är min pappa
fattas mig stort i livet just nu
du är frånvarande och bortkopplad
har ingen aning om hur du mår
hur ditt skick är eller hur
ditt inre mår just nu

har sedan en tid tillbaka
inte haft kontakt med dig
då du har druckit igen
sedan en tid tillbaka

ditt stöd saknar jag
min pappa saknar jag
du har alltid stöttat
samt uppmuntrat mig
att gå min egen väg

när jag gjort det och fått
medvind i det projekt som
ligger mig så varmt om hjärtat
som min stödgrupp Medystrar
som jag driver för kvinnor
med endometrios

vi har gjort så fina saker
för att sprida info om sjukdomen
har så gärna viljat visa dig det
och få med dig och ditt deltagande i det
så du ska se och bli stolt över mig
men du har inte varit där nu

jag har velat berätta för dig
hur jag mår och känner kring att
du just nu inte finns med i mitt liv
för det gör så ont varje dag
du är en så viktig byggsten i mitt liv

du har alltid varit min förebild
för hur man ska behandla andra
hur man ska bemöta människor med respekt

saknar våra samtal om allt och ingenting
dina värmande ord och din ständiga oro kring mig och min syster
vi är så olika men ändå så olika

jag önskar jag kunde ta bort och förgöra alkohol och andra droger
för de saboterar och själ människors inre och personlighet
den äter upp deras inre bit för bit
alkoholen får dom att tappa tron på sig själva
så dom inte längre orkar bemöta sin egna blick i spegeln

det gör så ont att inte kunna prata med dig
för våra samtal och vår kontakt fattas mig

du är och förblir för all framtid min hjälte

jag såg filmen Mig äger ingen för ett tag sedan
den filmen påminde så oerhört mycket om dig pappa
den berörde mig så oerhört och även min syster
tårarna rann hela filmen

varje kväll sänder jag dig kärlek pappa
för att du ska få hjälp att ställa dig upp igen
jag vill så gärna att du möter dig själv i spegeln
och vaknar upp ur den dimma du nu antagligen upplever
för du är en sådan fin person med en oerhört varm personlighet
du behövs i denna världen, och det människor som känner dig
vet det och saknar dig nog lika mycket som jag gör

kom tillbaka pappa, för du är så saknad och efterlängtad

älskar dig

Kärlek från din lilla Madde

fylld av kärlek och glädje

nerbäddad i sängen
det är en svårslagen tillfredställelse
att få ligga nerbäddad med värmefilten och lilla Honey vid min sida
kroppen skriker, jag lyssnar men svarar inte just nu
jag är så full av värme, glädje och innerlig tacksamhet

igår var jag i Stockholm och fick äran att medverka i Malou Efter tio
det var en mäktig känsla minsann, den är svårslagen och svår att släppa
jag var helt överväldigad igår när jag kom hem, fått så himla fint och enormt stöd
och så sjukt fin feedback på min medverkan. Varje person som hört av sig har berört
mig på ett djup som jag inte trodde fanns. Det betyder så oerhört mycket för mig att
vi nått ut till andra sjuka och att dom slipper känna sig ensamma

när jag kom hem så satte jag mig ner och såg själv programmet
det är alltid jobbigt att se sig själv, jag ser på mig själv att jag kämpar med att hålla ihop trots smärtan jag sitter med. Man är alltid hård och kritisk mot sig själv eller? Iallafall jag ;)
sen när jag loggade in på min Facebook så blev jag så himla varmt berörd av allt stöd som kommit in
alla kommentarer och alla fina komplimanger som andra människor skrivit till mig
då kom glädjetårar och jag känner hur enormt stort detta är för både mig och alla medsystrar
när jag sedan inser att det är tjejer som vill ansluta sig till min lilla stödgrupp, blir det också så härlig energi och glädje, detta har jag jobbat så hårt för, att Medsystrars ska finnas och fortsätta finnas.
Det ska finnas ett stöd i andra medsystrar, tillsammans kan vi göra mirakel. När jag startade Medsystrar så satt vi ett gäng och skojade om att ett av målen var att sitta där i soffan hos Malou och prata om endometrios. Det kändes så omöjligt att nå dit, men detta har vi nu lyckats göra.

hela detta året och framför allt mars månad har vi i Medsystrar fått gjort så mycket för att sprida kunskap och medvetenhet om denna sorgliga sjukdom som drabbas så många kvinnor.
här är lite av de aktiviteter och projekt som vi gjort tillsammans. Vill du så kan du klicka direkt på varje projekt så kommer du vidare till mer info om just den aktiviteten:

EndoMarch 16 mars i Göteborg - genomfördes med grymt stöd av andra medsystrar. Vi var ett stort gäng på nästan 70 personer som slöt samman och gjorde en fin parad med info på flyers till människor vi mötte. Solen sken på oss och vi hade det så bra tillsammans. Det var och är en mäktig känsla och upplevelse att gå tillbaka till och tänka på, men nu är detta vår tradition

14 mars skriver Göteborgs Posten en stor artikel om mig & Medsystrar

16 mars genomförde vi i Medsystrar vår EndoMarch i Göteborg

20 mars Sveriges Radio P3 - Ligga med P3 hör av sig och vill göra en intervju med mig och vi når även ut med Medsystrar, Hanna Schedin gör stor insats och lägger fokus på Endometrios

28 mars skriver Bella Frank från tidningen Feministisk Perspektiv en fin och bra artikel om endometrios, hon intervjuar mig & Medsystrar, fått så fin respons på Bells artikel och hur hon formulerade sig och berörde människor. 

29 mars genomförde jag och några från Medsystrar vårt lilla event "Medsystrar på stan" då vi delade ut flyers till dom som ville ha och pratade med massa människor om endometrios, stor respons fick vi

31 mars medverkade jag & Medsystrar i Malou Efter tio och pratade i 15 min om endometrios

STORT tack och kärlek till er som delat, uppmuntrat, stöttat mig och alla andra i detta

nu dags att försöka somna, för smärtan pumpar på. Jag är så glad ändå, tack vare er <3 div="">