lördag 22 december 2012

ris och ros i mitt liv just nu

Godkväll,

Jag är både glad och ledsen på samma gång. Mycket tankar går till mina medsystrar som just nu har tuffa timmar i sina liv på grund av vår sjukdom endometrios. Jag vill och önskar jag kunde göra mer för dom. Det har varit riktigt oroligt för flera av dem den senaste tiden och en av mina närmsta vänner har varit riktigt illa ute men just nu är läget stabilt men tyvärr har hon fått genomlida många tuffa prövningar i rad och många saker som vi alla hoppades att vi slipper vid operation har hon dessvärre råkat ut för. När jag fick reda på vad som hänt så brast jag i tårar, jag önskar så att jag kunde byta med henne så att hon slapp alltsammans. Du är som en syster för mig vännen och jag önskar verkligen att detta inte hänt nu, men det får bli så bra som det kan bli av detta. Vi kommer fixa detta, du kommer fixa detta och bli bra och stark en dag igen. Jag vet det. Ge inte upp, jag kommer aldrig tillåta dig att göra det. För du kan klara detta jättebra.

Så till er andra som har tuffa dagar nu i denna julrush också önskar jag att ni mår bättre snarast möjligt, för det finns inget värre än att behöva boka om och lämna hem och allt under en sån fin och härlig helg som julen är, då vill man ju så gärna kunna delta och orka med allt det roliga.

Jag var med två av mina älskade vänner till akuten i torsdags kväll, vi satt där och kämpade tillsammans för att få tiden att gå och lindra alla era smärtor som ni stod ut med. Det var otroligt tufft att vänta med er i 7,5 timme och sedan få en ganska känslokall läkare som inte förstod något utav den sjukdom vi har alls. Det kände så jobbigt att inte ni fick den hjälp ni både behöver just nu. Då blir jag så arg och ledsen i djupet av mitt hjärta, för det finns så många duktiga och fantastiska läkare här som är så bra på att hjälpa till när ni väl kastar in handduken för att det inte längre går hemma på grund av smärtorna. Besöket och mötet med läkaren var allt annat än acceptabelt. Båda skickades hem och deras problem viftades bort tyvärr.
Det är vid dessa tillfällen jag undrar över när är det nog? Hur många ska behöva bli såhär dåligt behandlade av läkare som inte tycker endometrios är viktig nog att ta på allvar. Snälla Snälla, tjejer lider...

Så idag vill jag rikta mitt största stöd och kärlek till er alla där ute som lider och som inte får hjälp.
Ge inte upp, även om det kan vara minst sagt kränkande och fruktansvärt bemötande, ger er inte
Jag kommer kriga för detta i alla mina dagar i livet, för jag vet att det finns riktigt bra läkare som lyssnar och som förstår, dom ska bara övertyga sina kollegor om vad detta handlar om.

Jojjo, Malin, Sandra, Sara, Jossan, Tiina, Micaela m fler, måtte smärtan och besvär ge vika snarast möjligt !

Vad är jag glad över? Jo, imorgon kommer jag sitta med i Bingolotto Uppesittarkväll och prata lite, så om ni ska kika på nåt så se när jag är pajas i televisionen igen ha ha, nervös som alltid men så kul och så tacksam för att dom vill ha med mig :)

Ses imorgon då kanske,

Massa Kramar från en glad och samtidigt förkrossad medsyster....

Inga kommentarer: