Inlagd...

Då var jag inlagd igen. Tungt, trist, bakslag men nödvändigt att åka in akut. Har legat hemma länge nu och krigat men igår kväll fick min kropp nog av alla försök att få vila eller smärtpaus. Det sket sig rejält och fick be om hjälp att åka in till akuten, syster följde med mig. Hon klappade om mig och torkade mina tårar. Träffade en bra läkare som jag inte behövde febrilt förklara om vår sjukdom och allt, hon tittade på mig och förklarade att jag var tvungen att acceptera att jag behövde bli inlagd för att få den hjälp som min kropp utstrålade att den behövde. Tårarna sprutade och mitt inre gjorde revolt. Nu ligger jag här och väntar på att smärtlindringen jag fått ska ge min kropp återhämtning & ro.. . Det blir inte alltid som man tänkt sig eller vill. Jag e glad över att ni mina medsystrar + vänner uppmanade mig att åka in. Denna smärtlindring hade jag aldrig lyckats med hemma. Lyssnar på morgonsång från fåglarna och ska stänga ögonen och kroppen ett tag, äntligen efter massor av sprutor och lugnande så har smärtan inte övertaget. Godmorgon för vissa & Godnatt för andra som mig 💛 massa styrkekramar till er alla 💛