De stunder som innehåller smärta går sakta med släpande steg framåt i tiden
Dom andra stunderna springer förbi så jag hinner inte med alls att njuta av dem
Just nu befinner jag mig i en period med smärta och blödningar
Det är inga lätta dagar att gå tillmötes men jag är van vid detta
Det enda jag känner är att jag känner mig väldigt matt mentalt och fysiskt
när alla de hormoner som jag proppar i mig just nu + 2 spiraler inte hjälper min kropp
Smärtorna är så tuffa och samma sak med alla andra tecken på att sjukdomen härjar där inne
Då har jag lust att bara åka in akut för att dra ut alla spiraler ur min kropp och bara få vara mig
själv och helt i min egen kropp utan alla dessa hormoner, för dom påverkar mer än ni förstår.
Idag ska jag fånga dagen lite extra, ska åka till Frida och hälsa på henne och barnen.
Det var ett tag sedan så ska bli så roligt att få träffas och hänga lite bara.
Pappa är fortfarande inlagd men vi hoppas på att han ska få komma från sjukhuset nu denna veckan. Han har legat inlagd sedan innan midsommar, med undantaget de 6 dar han var hemma sist innan han akut hamnade på intensiven igen. Han krigar på bra och jag är så stolt över honom för det.
Hela denna sommaren och sjukdomsperioden har varit extremt påfrestande för oss alla drabbade. Jag känner mig mer än slut av att bara tänka på det. Det har varit för mycket på en och samma gång.
Imorgon ska jag dit igen och hälsa på honom. Jag var där i lördags och hade med mig lördagsgodis. Pappa blev så glad och vi skrattade några gånger under mitt besök. Då är jag nöjd, när jag får honom att skratta och glömma allt det jobbiga för ett slag. Älskade pappa, du är så stark. Älskar dig
Nu dags att åka, ska berätta mer om vad som sker i mitt liv, kanske senare idag eller imorgon.
Var rädda om er och njut av varje ögonblick som finns, vart ni är befinner er <3 p="">
Kärlek från mig och lilla Honey
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar