torsdag 7 juli 2011

nu minsann...

Tjollahoppsan på eder...

ytterligare en härlig dag har passerat och jag är så glad. Igår gick jag en lång promenad med högt tempo och det gick hur bra som helst. Inga smärtor men mycket flås att ta tag i :-) Det kändes så skönt att få komma ut och röra på sig lite mer och snabbare än nu på ett tag. Jag kör på detta nu med snabb promenad och jag har hopp om att ge mig ut på en löparrunda sen om ett tag. Så det ligger mycket hopp och förväntan i luften.

Sedan fick jag ett samtal igår kära vänner. Från en överläkare på KK Sahlgrenska. Personen som ringde är ansvarig för läkarna på KK. Anledningen till att man ringde mig var att man blivit kontaktad från patientnämnden med ett klagomål och anmälan mot en läkare. Så nu ville man höra av mig vad som hänt osv. Jag berättade allt och berätttade om även tidigare bemötande från just samma läkare. Jag påpekade hur mycket det spelar in när man är en patient som tyvärr har en lång historia och täta besök och inläggningar på avd 67. Jag påpekade också om hur viktigt det är att inte behöva oroa sig för ytterligare saker än sig själv och sin egen smärta. Man skulle göra vad man kunde för att detta inte skulle hända igen. Jag klargjorde då att det inte bara gäller mig utan även andra patienter med samma diagnos som fått detta bemötande och behandling av vissa läkare och viss sjukvårdspersonal. Det får va nog nu!
Så nu vart det så att jag skickade in en anmälan till socialstyrelsen igår. Hoppas det går lika bra och framåt som detta gjorde. För i måndags ringde jag patientnämnden och redan igår fick jag återkoppling och samtal från kliniken. Det är inte illa gott folk. Men saken är långt ifrån klar än.
Jag kommer aldrig att ge med mig på denna punkten. Aldrig. Både för er och mig själv.

Massa Kramar nu är det dags för återbesök på sjukhuset o kolla stygn och ärr

Inga kommentarer: