söndag 23 september 2012

nödvändig krasch

kära medsystrar och andra läsare,

jag har nått botten i alla känslor och tankar kring min sjukdom endometrios
det skedde för några dagar sedan och med hjälp av en annan medsyster kallad A-M
jag har sedan mitt sista läkarbesök flytt från allt jobbigt i min nuvarande situation
har valt att tänka på allt annat än min situation och kommande operation
detta gjorde att jag behövde platt fall i landning för att ta in allt, på riktigt vis

så kom jag dit
bröt ihop
grät febrilt
så mycket sorg
så mycket ilska
över allt
som denna
sjukdom
ställt till med
i mitt liv

arg vart jag
över att inte kunna
göra ett skvatt för att
kunna lösa gåtan på min sjukdom endometrios
som bara tar och tar av mig
och mitt liv med den
mitt liv som
jag vill ska innehålla
livskvalite
glädje
energi
kärlek
upplevelser

det gör så ont att inse att jag ska göra ytterligare en operation
jag var nöjd och inställd på att den i våras skulle vara min sista
ville stoppa detta och bli bra, på riktigt
men allt annat än det har hänt
jag har inte blivit av med problemen med smärtorna
tvärtom, dom har blivit råa och intensivare än någonsin

även om jag har gjort galet många operationer
så vänjer man sig aldrig, tro mig
det är alltid oro, ångest kring detta

nu ska jag försöka göra det jag kan
för att landa och ta in vad som komma skall
ska försöka förbereda mig i den mån det går

en dag i sänder

idag smärtor som faan
min man har en överraskning till mig idag
vad det blir återstår att se

Puss & Kram till er alla som vill

Ge inte upp tjejer, det kommer en dag då livet vänder

Mommo, jag saknar dig väldigt mycket

Inga kommentarer: