både krasch och superlycka

godmorgon då
klockan är snart slagen 7 på morgonen
och jag har redan haft dagens första "kris"
just nu finns det inget skön ställning si sängen om jag känner att jag kan ligga i
har försökt på alla håll och kanter, det kanske verkar löjligt för vissa av er men det är
fullkomligt näst intill omöjligt att inte belasta, ha något slags tryck på mitt vänsterbens baksida
högerhöften är riktigt grinig och sur på mig nu när jag fått belasta den en del för att kunna ligga alls
men idag sade den upp det kontraktet helt och samarbetet vilket väckte mig med "aaaaajjjjjjjj"
så då sprutade tårarna och sköterskorna fick komma och hjälpa mig lite med både smärta och stöd

igår vart en riktigt bra och rolig dag
jag hade besök och fick även överraskningsbesök, så tårarna var framme där också, av lycka och tacksamhet, först ut var Frida med lilla Selma och det var så mysigt att bara få prata ut lite och ventilera hur mina dagar, känslor och tankar gått dessa dagar sedan detta med benet började. Vi hade det så mysigt och jag fick ha lillan i famnen i sängen och det gav mig massa energi och lycka, tack Frida för besöket, det var så roligt att få träffa er igen :) sen fick jag överraskningsbesök av Magnus & Josefine som är en av mina 3 systerdöttrar, då sprutade tårarna igen och jag vart så himla glad och chockad över att jag fick träffa dom igår eftersom syrran vart sjuk så jag var inställd på att inte få se dom igår. Så dom satte sig ner och det var dag för Frida att åka hem, vi satt och tjöta en stund och jag försökte berätta det som hänt så att Josse skulle förstå alltsammans, svårt det där. Sen dök Jojjo & Daniel upp och dom hade köpt med sig fika så vi satt här och tjöta en bra stund och för några ögonblick så glömde jag av att jag var inlagd här på sjukhuset, det var så kul att få se dem alla igår. Tusen Tack ska ni ha!

sen skulle jag duscha av mig lite och det var då jag blev påmind om hur sjuk jag är just nu
jag trodde först att det skulle gå men tittade bara lite på duschen och mig och gå-stolen och sen
var det bara att kalla på sköterskan så hon fick hjälpa mig då igen, så jobbigt. Vill ju kunna själv ju.
Men det var så skönt att få en dusch och sen tackade jag sköterskan och hon lämnade rummet och där satt jag på halva skinkan i sängen och skulle klä på mig mina sköna strumpor och T-shirt och när det kom till att ta på vänsterbenets strumpa stoppades allt upp igen, jag kunde inte nå för den smärtan som kom när jag försökte gjorde mig helt slut och förstörd så där kom nästa "krash" så till slut fick jag kalla på sköterskan igen och hon kom och förstod min rädsla och ångest att inte klara mig själv.
Det är så svårt att bara ta och acceptera allt detta med kroppen. Den är inte med just nu och jag vet inte vad jag ska ta mig till. Men idag måndag kommer jag att få träffa både läkare och sjukgymnast vilket ska bli jätteskönt och jag ligger nu ivrigt och väntar på att timmarna ska gå. Har vart uppe en sväng ch benen känns inte alls bra idag, smärta och samma ställning som bädda ner mig i min säng som jag just nu bor i. Sen nu bidde jag utrullad från det rummet jag bott i under min tid här och ligger just nu lite avskärmad i korridoren i väntan på att en annan patient ska gå hem idag så att jag kan få en plats där.
jag är så ledsen för att jag inte blir bra eller känner mig bättre, vill ju så gärna bli frisk och kry och fri som en fågel igen, komma hem och träffa min lilla Honey,

så hoppa nu att teamet kommer snart så att jag slipper vänta allt för länge,

åh vad det bankar och slår i mitt ben nu, måste vila och fokusera om lite,

Puss & Kram så länge,