söndag 11 augusti 2013

att vänta...

väntan är min fiende
för jag är så dålig med mitt tålamod just nu
behöver nog åka in för detta är så intensivt just nu
smärtorna är intensiva och ger inga pauser
jag sover en kort stund emellanåt iallafall
men en timme i taget är det nu
så får vi se vart jag hamnar

är så tacksam idag för all kärlek och allt stöd
du älskade mommo alltid gav mig, saknar dig oerhört

jag och lilla Honey sitter på balkongen ute och myser
och tittar på alla blixtar som dundrar ner från skyn just nu
sen kommer det där mysiga mullret som ingår, mysigt
min kropp lyder inte mig, och det är ett tufft läge
då har man god lust att dra ner rullgardinen och ge upp
men aldrig aldrig kommer jag göra det, men när det blir för tutff blir jag så utmattad mentalt

när det är som värst just nu så ligger jag i sängen hela dagen och vilar gott
lyssnar på något bra på Sveriges Radio P1, finns många bra dokumentärer att ta del av
det är mysigt och givande att få ta del av andras liv och kamper, det ger mig energi och hopp

idag när jag var ute och åkte så kände jag att det var svårt för mig att köra bil
smärtan blev väldigt tung när jag kopplade och bromsade, då nöp det till fullkomligt
kul, som om jag någonsin tänkte ge upp min bil och mina små äventyr och utflykter

nä nu dags att föröka somna och hoppas på en bra natt som ger kropp och själ vila
en timme i taget, bit för bit

massa kärlek och styrka till er alla där ute :)

Inga kommentarer: