vilken skatt
värdefullt är det
med sanna vänner
fick idag även besök av
en av mina goda vänner
hon bor inte längre inom räckhåll
så det var så kul att få se henne idag
som alltid så rinner tiden bara iväg
jag sitter som ett frågetecken när man inser vad klockan sprungit iväg
så dyrbart och fint var det
att få ta igen lite tid tillsammans
två tjattermajor som sitter i samma rum
då blir det bara så himla kul
tack Jonna för ditt besök idag
jag har saknat dig stort och mycket
sen kom även min fina pappa
alltid kommer han med ett leende
även om oron är stor så ler han
varje dag
kommer han
och kramar om mig
så som bara han kan göra
jag är så tacksam för att han finns i mitt liv och att han alltid ställer upp när han kan, sådan har han alltid varit
jag uppskattar våra stunder tillsammans
våra samtal om livet eller minnen från förr, det är så värdefullt
sen var det mig då
hur mår lilla madde idag
nja, gick ut stark imorse
fick besked om att det var dags
att sänka på dosen i morfinpumpen
man måste försöka
jag vet det, jag är inte dum
det gick bra först
sen började smärtan vandra
hela vägen från tårna upp i mitt huvud
jag blev rädd, livrädd
skulle jag klara det eller vika undan
jag låg och tryckte på min pump
den lilla dosen pumpades in i mig
jag väntade
och väntade
ville inte röra mig ett dugg
var rädd att det skulle bli värre då
det blev värre, och det gav inte med sig
jag blev arg, bröt ihop lite grann
slängde bort täcket och ställde mig upp
gick bort och ställde mig framför spegeln
skit också
jag ser ut som - skit också
jag blev arg
värmevallningar kom och gjorde mitt
ansikte rött utan någon rouge
jag hade ett mål
att ta mig min första riktiga dusch
ringde på klockan
undersköterskan kom
hon var stressad och lite jäktad
jag undrade om hon kunde säga till
sjuksköterskan om att jag behövde hjälp med smärtlindring, hon svarade att hon skulle göra det men att det skulle ta lite tid då sjuksköterskan var lite upptagen just nu
okej sa jag
jag kämpar på lite till
sen gick jag med bestämda steg
bort till duschrummet och klädde av mig
den var lite krångligt eftersom jag hade pumpen på min högra arm, den är ju uppkopplad med nål och dropp
men
jag var bestämd
klädde av mig på det krångligaste vis
sen genomförde jag en så kallad
enarmsdusch, den var såå skön
när jag gick och lade mig igen ren och fräsch så var det som om jag vann guld i något slags mästerskap. Jag var stolt
I did it
men det kostade
för fy vad smärtan vart helt galen
det fanns ingen nåd i den inte
så fick slutligen be om lite hjälp ändå och fick en tablett, och den hjälpte
så idag har jag vågat möta rädslan
som man har när man haft ont varje dag i många dagar, då blir man rädd för smärtan. Den är hemsk men ibland måste man våga möta den så att man vet vart den ligger och på vilken skala
stolt
ren
fräsch
tacksam
och mätt - unnade mig en pizza idag
säger därmed tack och bock för idag
imorgon ska jag träffa min läkare och ha lite samtal med honom om hur vi går vidare härifrån, kanske om allt går väl och om jag får lite hjälp av änglarna så kanske jag kan få komma hem imon
det vore så skönt att få komma hem
pussa på min vovva och man
att slippa ligga ensam
jag är sällskapssjuk
tack för alla fina ögonblick idag livet
för dom finns där även om man ligger inlagd på sjukhuset och mår skit
Bilden nedan fick jag idag...min bejbi
Ce La Vie...
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar