onsdag 3 oktober 2012

våga våga

jag bearbetar mycket varje dag
och det känns skönt inombords
idag kom allt med mommo över mig igen
hon fattas mig oerhört mycket
saknar hennes råd och skratt
hon brukade peppa mig inför varje operation
men jag vet att du finns där ändå
tack för allt du gjort för mig

en sak som vi pratade om och som hon proppsade på
har jag idag gjort slag i och fått gjort - nervös
men nu vet du att det blev av
även om det är flera månader sen
jag har inte tagit bort ditt telefonnummer än
är inte klar i allt med dig mommo
en dag i taget

-----

smärtorna
prövningarna som jag känner av varje dag
tog jag mig igenom även idag
känner mig stark för det
glad och nöjd i sinnet

jag fick boka om min tid för inskrivningen idag
så ska dit nästa onsdag istället
för vaknade av halsont idag
bidde rädd för att det skulle vara nån halsfluss eller så
men det har släppt nu under eftermiddag/kvällen
skönt - vill inte ha det

-----

jag resonerar med mig själv hela tiden
och finner ro i fler och fler frågor inför operationen
har insett att jag också måste skärpa mig
jag måste ge alla som jag möter under den kommande resan på
sjukhuset en ny chans - även om det tidigare varit katastrof i vissa bemötanden genom åren
jag ska ändå visa respekt och bra bemötande mot de jag möter
förlåt om jag vart en jobbig patient  - dumma mig
svårt att ångra men har insikt om hur svåra vi med denna sjukdomen är att ta hand om
det är många som inte har kunskap om sjukdomen - fortfarande
så nu hoppas jag att ni tagit in mer information och lärt er bemötande och respekten mot oss som hamnar i era händer och skötsel. Vi är sköra när vi väl åker in och när man mår som man gör när man når botten av flaskan är det svårt nog att bara stå ut med all smärta som vi utsätts för. Man behöver få bort toppen och få vila och sova utan smärttoppar och värk. Det är så frustrerande att inte kunna vara den man vill i dem situationerna. Jag tror att det fungerar som när man föder barn, man har ont och tror att man ska dö men alla kvinnor klarar sig genom det och blir chockade ibland av hur bra det gick.
Jag har ju inga egna barn men känner att jag som Moster Expert kan uttala mig om den frågan från alla er som fött dom goa barnen som jag får låna och ta hand om emellanåt :)

-----

idag har Bosse från Hemmets Journal varit här
det var roliga upplevelser att stå mitt i granskogen med vinterkläder och vantar på sig idag
reaktionen från dem som sprang eller gick förbi oss där skrattade och tittade konstigt på mig
jag försökte bita ihop och inte tänka på att dom stod eller gick förbi med STORA ögon på mig
va var jag för nån som stod i vinterkläder och skrattade åt min lilla Honey som skuttade runt mig och bajsade och busade samtidigt som jag skulle lyckas lyda fotografens instruktioner - samtidigt som jag inte ville visa på bilderna hur ont jag faktiskt hade under hela plåtningen
Det var som Bosse sa
- fattar dom inte hur din sjukdom styr och fungerar för dig så fattar dom bara inte, deras problem
sant och klokt sagt. min berättelse är inte till för att övertyga folk hur sjuk jag är utan för att beröra och nå andra tjejer där ute som går med den utan att veta om det. Sedan önskar jag också såklart att vård och omsorg tar till sig och utvecklas så som det måste göra. Så att vi kan få bra vård och förståelse.

-----

jag längtar efter att denna operationen är över
men nu är klockan över tolv på natten så den 3 oktober skriver jag detta inlägg
det innebär att 21 dagar kvar till operation - gött - sen ska jag njuta av mindre smärtor och mer energi

-----

dagens bilder är såklart min bejbi Honey & dom fina presenter jag fått av tjejer i Medsystrar
ni är så himla fina och goa, tack för att ni är dom ni är och ger så mycket av er själva till andra sjuka

är du en kvinna som kanske har vår sjukdom endometrios?
gå in och kolla på vår hemsida om sjukdomen mm: www.medsystrar.se

vill ni veta mer om mig? www.mittlillajag.se

Puss&kram från mig och Honey Boney



Inga kommentarer: