onsdag 22 februari 2012

Ensamt


Idag har varit en lång dag. Jag sov ingenting inatt heller och försökte strypa smärtlindringen lite så att jag har full koll på vart på skalan smärtan ligger. På förmiddagen somnade jag till slut och när doktorn skulle träffa mig så märkte han att jag till slut hade lyckats somna så gott så han väckte inte mig. När han senare kom in och vi talades vid trodde jag att dom skulle försöka få mig att åka hem idag, det brukar vara så oavsett vad man själv känner eller mår. Istället meddelade han. Mig att dom vet om att jag nu har det kämpigt och att det inte var så att jag skulle åka hem. Jag fick höra att det får ta sin tid och vi skulle få bukt med denna smärtan innan jag skulle tänka på hemgång. För mig som är van vid tyvärr ett helt annat bemötande från läkare och sköterskor fick bita mig i läppen för att inte börja lipa av den sköna känslan och oron om att jag skulle vara tvungen att åka hem och klara mig på enbart panodil. Jag kände hur den tunga stenen släppte från mitt bröst. Jag var i bra händer och läkaren Bengt gav mig ett underbart bemötande med stor förståelse och respekt. Han frågade mig om personalen och sköterskorna var snälla mot mig, det har aldrig hänt heller att en läkare frågar mig den frågan.många av dom känner ju igen mig från förr. En sköterska som varit här alltid kom fram igår och berättade att hon känt igen mig på Bingolottos uppesittarkväll och såg när jag vann alla priserna. Hon tyckte det var jättekul att det var någon hon kände och detta hade hon berättat för dom andra sköterskorna. Hon är verkligen glad för mig det vet jag men hur den sköterskan som INTE gillar mig alls reagerat på min vinst hade jag gärna blivit varse om. Har svårt att se henne vara ärligt glad för min skull. Hon har inte alls någon livsgnista eller hjärtat på rätt ställe, hon är en person som njuter av att andra lider. Hemskt. Är du som läser med om kränkande beteende eller hemska upplevelser från vårdpersonal så våga anmäla det, genom din anmälan kan du rädda andra tjejer från att råka ut för samma sak som dig. Så våga säga ifrån och meddela enhetschef\avdelningschef om vad som hänt dig, dom kan hjälpa till att se till så att du aldrig mer blir omhändertagen av den som gjort dig illa.

Nu, ska jag vila mitt huvud. Magen är så hemsk nu. Idag känner jag mig ensam. Har inga besök Ida så då känns det extra ensamt

Stor kram så länge, se nedan blomma från moster & syster Helen, tack!

Location:KK Sahlgrenska

Inga kommentarer: