Stilla ligger du där
Tunga puttrande andetag
Dina ögonlock är tunga
Jag sitter vid din sida
Klappar om din hand
Korta ögonblick
Är du åter hos mig
Din kropp lyder dig ej
Jag ser din förtvivlan
Önskar jag kunde hjälpa dig
Du är dessvärre i sämre skick än igår
Idag lyder armarna dig inte
Du får mindre kramper och spasmer
Du får panik i blicken
Jag lugnar dig och klappar om din hand
Finns här vid din sida
Ska inte någonstans
Morfar står och väntar
Jag vet hur mycket du saknar honom
Det är snart exakt 10 år sedan han lämnade dig och oss
Jag var en vända hem idag
Bytte om och tog mig en dusch
Tog en lång promenad med Honey
Vi plockade fina "forget me ej"
Så dom står på mommos nattduksbord
Så fina och vackra
Det blev inte så mycket sömn inatt
Det är så många tunga känslor som väller upp inombords just nu. Jag fattar inte hur illa läget har blivit med mormor på såhär kort tid. Bara några dagar.
Jag gråter mycket, det gör så ont att se henne liksom tyna bort ifrån mig
Igår när jag satt och torkade tårarna som forsade fram så sa Mommo:
- lilla vännen
Jag tittade upp och vart i chock
Men hon var borta igen
Njuter av dom korta stunderna då hon visar nåt slags tecken på att hon hör vad jag säger till henne.
Puss och kram från mig
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar