blandad kompott

när man har en sjukdom
som är kronisk
men som inte är dödlig
så tvingas man att ständigt göra upp
med sig själv och sitt inre
gång på gång
då den återigen attackerar
det som du känner är ditt
och endast ditt
nämligen ditt liv

när man har bra perioder
lever man i nuet hela tiden
man njuter av varje smula och sekund
som innehåller allt det som smärta annars förgör
eller som smärta annars gör omöjligt att uppleva
när den tar makten över ens sinne och kropp för stunden

andra människor kanske tycker jag är konstig
eller en knepig, speciell människa
på grund av hur jag beter mig och beter mig
då jag får dagar med mindre smärta
för då finns det inget stopp på mig och mina upptåg
skrattet finns alltid inblandat och jag lever och hörs
jag är högljud och ivirig på äventyr
då får jag njuta av den rikedom det är att vara spontan
drömmar och äventyr går samman och möts
jag lever livet fullt ut, som om varje dag vore min sista

för så är det jag tvingas att fungera
och likadant är det för mina medsystrar
min sjukdom är inte dödlig, det har många påmint mig om
och tro mig, jag är tacksam för det
samtidigt som jag är avundsjuk på dödssjuka till en viss grad
för att en dag är allt över, man slipper att lida mer
för mig och andra medsystrar är livet till viss del en långt lidande
vi måste alltid samla ork och ladda om batterierna för att orka
för att orka kriga på mot det prövningar som vi utsätts för
vårt lidande har inget bäst före datum

det som gör mig mest ont i hjärtat kring min sjukdom är mina
anhöriga och vänner som står brevid och som har en tung börda
den bördan är all maktlöshet, att inte kunna hjälpa eller avslasta
när sjukdomen tar över och klämmer ur all ork och energi
då står dessa underbara människor vid sidan av och iakttar allt
självklart till ett dyrt pris och med sorg och förtvivlan
precis som dessa inte kan förstå mig i mitt säte som sjuk
kan inte jag heller helt förstå deras lidande och börda
det är en sak som jag försöker acceptera
men det är så svårt

jag haft tuffa dagar nu de sista
med prövningar både mentalt som fysiskt
när jag är mitt i allt så förstår jag inte hur jag ska orka
men på nåt sätt gör jag det och laddar om batteriet
laddar om hjärtat med kärlek och glädje
för aldrig tänker jag tillåta mig själv att kapitulera
mot mina motståndare som jagar mig varje sekund

Ångesten
Smärtan
Oron
Värken
Kramperna
Stressen
Sorgen

mitt sätt att orka och överleva alltsammans är
att jag väljer att se det som är bra istället för att
fästa blicken mot allt det jobbiga och tunga
sedan måste jag självklart också emellanåt
möta det jobbiga och tunga men mitt fokus är
riktat mot vad livet har för positiva inslag

jag är och förblir så tacksam över att jag har människor i mitt liv
och som vill vara en del av mitt liv trots allt
dom hjälper mig att ta mig genom värre perioder med bakslag
då sjukdomen greppar taget om mig

tack alla ni för att ni finns och är en del av mitt kaos ;)
jag är lyckligt lottad som har er alla
familj
vänner
medsystrar

idag håller jag mig i lugn och ro
ligger och läser en bok och lyssnar på lugn fin musik
solen skiner och min lilla bejbi Honey ligger i solen och vilar sig
ska bara ta denna dagen med ro

hade ett mycket uppskattat möte med av mina grannar
hon är äldre och i mommos ålder, hon påminner mig
om hur mycket jag saknar mommo och att ha någon äldre
i mitt umgänge, jag uppskattar det så väldigt mycket
nu har jag henne att träffa och samtala med
vilket är dagens höjdpunkt än så länge

nu ropar boken och soffan efter mig

Puss & Kram på er alla, krigarinnor och kämpar