väckt av min värsta fiende

smärtan
den är vidrig och tuff motståndare
idag väckte den mig och krossade min start på dagen
jag blev så besviken och arg, inte för att det hjälpte men...
det går inte som jag vill men kropp och knopp just nu

idag är en tuff dag att orka genomgå eller genomlida
lidande är ett passande ord för dagens sammanfattning hittills
för får inte ordning på smärtan och inte heller viljan att orka
vart tog all min ork och energi vägen?!

jag hatar min sjukdom
den är så ful och listig, slår till när man minst anar
den äter en del av mig under tunga dagar
önskar så att jag vore frisk och fri från min endometrios

men den får mig nog att bli extra tacksam
för det stunder som inte består av smärta eller värk
då njuter jag verkligen till fullo och lever livet
tyvärr är inte idag en sån smärtfri dag...

känner mig tom
smärtan har tömt mig helt
och det ekar inombords
snälla ge dig av, försvinn
jag ber dig, snälla
försvinn

jag har många planer
och mycket drömmar
som jag ska genomföra och övervinna
för tio år sedan bestämde jag mig att
aldrig låta dig övervinna mig
där är jag fortfarande fast besluten
du kan få några dagar hit och dit
men inte mitt liv, glöm det

dagens planer blev ju skit
jag har bara fått ligga idag
det är en stor besvikelse
att få ställa in eller planera om saker
på grund av min värsta fiende
smärtan

hoppades att denna dagen skulle gå i rosa
men det vart den där mörka färgen idag igen, svart

sen strejkar benet idag också, så jag går och haltar
bröt ihop under promenaden med Honey på grund av smärtan
det håller liksom inte, snälla låt mitt ben komma tillbaka

nä, skärpning Madde Padde

ska ta mig en lång dusch och skölja bort all ångest
all oro för morgondagen och framtiden
all besvikelse på mig själv och min kropp

hoppas på seger för morgondagen och att få vakna
upp av mig själv och inte av smärtan

Puss & kärlek till er alla