http://mittlillajag.podomatic.com/entry/2013-07-22T15_16_01-07_00
ja
för just nu bubblar det inombords
det är inte bitterhet utan daglig bearbetning
av att livet med denna sjukdomen endometrios tar sån jävla energi
förlåt att jag svär kära läsare
jag går just nu på 3 olika hormonbehandlingar
och känner mer och mer för varje dag
att jag mister mig själv och mitt inre
jag blir nedstänkt med färg som inte går i rosa
men vad gör man inte??!!
för att kanske få till den perfekta hormonbalansen
av blandningar av olika hormonbehandlingar
allt för att få ordning på smärtskov och blödningar
akuta inläggningar och intensiva smärtor som aldrig tar slut
psykologiska krascher och intensiv insikt om nuet
ett nu som känns oändligt på grund av smärtorna
när man inte får paus för vila från kronisk smärta
träter man inifrån och ut sakta men säkert
får man ingen paus går man sönder totalt
och då kommer den stenhårda kraschen som vi alla fruktar
våra ansikten får käka asfalt och skrapar stora sår som blöder
för att orka lyfta upp ansiktet för att möta världen igen
tar all must ur oss och det krävs en oändlig styrka inombords
när vi till slut orkar lyfta upp oss själva är nästa steg att
se sig själv i spegeln och acceptera det som syns
våra ansikten är fulla av sårskorpor och ärr
sen lider en tid av återhämtning och acceptans
samtidigt som man bestämmer att detta var den sista
förlorade kampen mot det som gör ont och som drar ner oss hela tiden
vi vet alltid att det förmodligen inte är över så lätt
då fångar vi nuet och är tacksamma för allt som sker oss
då är livet fantastiskt och härligt
i väntan på nästa smärtskov
nästa människa som kläcker följande kommentar borde tänka om
- du ska vara så tacksam för att det inte är cancer
absolut men ändå inte, för ibland tar deras lidande slut
medans vårat fortsätter vid sidan av oss resten av våra liv
man har ingen aning om varför endometrios drabbar kvinnor
sen finns det ingen som ännu vet vad som kan bota denna kroniska sjukdom
hallå, snälla världen vakna !!
denna sommaren är det 2 år sedan en medsyster till oss avled
tänder idag ett ljus för henne och hennes familj och alla er andra medsystrar
ge inte upp, kriga och vinn mot smärtan och sjukdomen så livet kanske kan börja
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar