nytränad och klar
vilken smärta jag har i benen nu
heeelt otroligt öm av träningsvärk
bra, för då känner man att man ansträngt sig

varit mycket på jobbet idag och vips som alltid så var dagen alle redan slut och det var dags att åka hem. Jobbade över lite idag igen. Aldrig fel heller men hann träna ändå så det gick bra kände jag. Vad gör man inte för att avlasta för kollegorna. Imorgon är det också fullt ös antar jag för att det brukar vara det innan helgdagar. Så ska sova och lägga mig tidigt så man orkar med allt. Sen blir det träning efter jobbet , ska köra MRL. Först tänkte jag att jag skulle ta en vilodag men sen insåg jag att det inte är några pass som vanligt nu under påsken. Typiskt att man inte ska kunna träna sina roliga pass ändå. Längtar ju så efter måndagspasset med MRL.

magen mår sådär. Jag har inte tagit någon smärtlindring idag och det är ju alltid bra att slippa. Jag hoppar alltid när jag kommer in och letar efter posten som kommit i hopp om att det ska vara en kallelse för en extra undersökning gällande magen. Ska ju dit snart men skulle även få en kallelse från smärtcentrum på Östra Sjukhuset. Egentligen skulle jag nu vara med på en smärthanteringskurs men det blev framskjutet till hösten istället. Skulle behöva den nu känner jag. Får hålla mig till tåls och kämpa på extra.

snart åker jag till Norrland med min mamma och moster. Har ju inte direkt någon tajt kontakt med mamma min så tänkte att detta kanske är ett tillfälle då man kan komma varandra närmare. Hoppet finns att det ska bli bättre. Så många år har gått och man inser att man inte längre har all tid i världen på sig att jobba på relationen. Hon är så förändrad och jag har så svårt att ta det. Vill ju att hon ska vara engagerad i ens liv, att hon ska vilja vara en del av det och veta hur man mår och tänker. Det är mycket som fattas för att man ska kunna anförtro sig helt till henne. Det känns inte som man kan anförtro sig till henne för det känns så kallt från hennes sida. En gång i tiden var hon en engagerad mamma som visade kärlek och närhet till sina barn. Vart tog allt det vägen ? Vet inte hur många gånger som man ställt sig den frågan. Den grubblas på titt som tätt. Får väl se vad resan har att bjuda på. Hoppas den blir rolig och givande. Den 17:e April åker vi så inte långt kvar som sagt.

nu ska jag bädda ner mig i soffan för att kika på Efterlyst

Kram & Godnatt !