världens goaste lilla Wilma
hon har blivit en stor tjej nu
lika go som dom andra töserna
jag är en lycklig och stolt moster

Bakslag
jag känner en viss besvikelse
magen min gör inte som jag önskar
den bråkar och bråkar
värken tar kål på mig just nu
fick ta smärtstillande igen
humöret sviker mig, står inte ut med mig själv

har lust att packa ner mig i en väska och
skicka mig till en öde ö för ett tag framöver
vet inte om det är hormonbehandlingen som
drar ut mig i svängarna, känner mig knepig

varje dag är just nu en kamp
för att orka med sig själv och kroppen
vaknar med ont, lägger mig med ont
så håller det på....heeeela tiden...

men en sak är SÄKER
jag är nog en av världens envisaste människor
jag SKA klara mig genom detta, det brukar lägga sig
bara man har tålamod och står ut.....

jag har tränat på, tagit det vacker nu
i slutet på veckan, varit så trött pga smärtan
inte orkat skriva någonting tyvärr
men nu är jag på G igen...

jag vill ju uppmuntra och ge er
andra medsystrar hopp och styrka
hoppas att ni känner och ser det
jag menar, det är ju inte bara bröte med endometriosen
den kan ju lägga sig och man kan bli symptomfri
smärtfriheten kan komma på besök och stanna

när jag beslutade mig för att blogga så
kände jag att jag ska inte vara den svarta
mörka , dystra bloggtösen , som folk blir
deppiga av att läsa. Ha överseende med mitt
mående då det styrs av hur välmående man är
kan ju inte påverka det, vilket gör mig vansinnig

kram till er alla där ute
nu ska jag bädda ner mig